Min dag började INTE bra idag skulle man kunna säga.    Jag vaknade kl.04:40 av att jag hade ont i fogarna och var stel i ländryggen. Och efter det kunde jag inte somna om. Det kvittade hur jag låg så kunde jag inte ligga i mer än fem minuter innan jag var tvungen att ändra ställning för att det gjorde ont. Det var likadant igårkväll när jag skulle somna.   

Jag hade ju tänkt att jag skulle prova på att jobba idag trots att jag hade så ont igår, men när jag då vaknade 04:40 av att jag både hade ont i fogarna och var stel i ländryggen, och det inte släppte efter att jag ändrat ställning några gånger till runt 05:20, insåg jag att det nog tyvärr inte skulle vara mycket lönt att köra till jobb. Släppte heller inte av att gå upp och gå en stund. Gjorde ont när jag reste mig ur sängen och gjorde ont när jag gick ner för trapporna.  Mina fogar och min ländrygg skulle garanterat vara helt slut långt innan lunch idag, om jag kört och jobbat.    Så jag valde att ringa och sjukanmäla mig och ringde dagis och sa att Milo inte skulle komma förens 08:30 idag. Ska jag ändå vara hemma och vila hela dagen, behöver jag ju inte asa upp Milo vid 06:00. Ska inte lämna han förens 08:30 imorgon i heller. Är väldigt tacksam iaf, över att dagis går med på att ha han ändå även om jag inte jobbar idag (och imorgon), så att jag verkligen KAN vila och ta det lugnt hela dagen både idag och imorgon.

Idag är det dessutom riktigt tråkigt väder där ute, så idag har jag verkligen en ursäkt att inte göra annat än att ligga och dega i soffan. Behöver det för fogarnas och ryggens skull, och det är deprimerande väder där ute. *ler*
Ikväll blir det ganska enkel mat; kokt lax med tagliatelle och hollandaisesås och gröna ärtor, och imorgon kväll blir det hämtePIZZA. Så lite ansträngning som möjligt mao. *I need*  På lördag ska jag och Milo åka/köra ner till Trelleborg så att mina föräldrar kan skämma bort Milo och mig hela dagen..    Sällskap hela dagen samtidigt som jag inte behöver tänka på att ta hand om Milo så mkt. Perfekt! Precis vad jag behöver just nu!   

Nehe.. Ligg läge igen kanske?

Hade helt glömt bort att jag fick en söt och fin award av Maria (http://mewithpeanuts.blogspot.com). Förlåt och TACK, tjejen   

Så ska jag länka till fina Maria som gav mig awarden (check, redan gjort) och avsluta dessa meningar...
1. När ingen ser/hör mig... gör jag väl egentligen inte mkt mer än jag gör annars..
2. Jag går aldrig hemifrån utan... mobilen och ytterst sällan utan min son.
3. Min blogg heter som den gör för... För att den handlar om mig och mitt liv
4. Om jag vågade skulle jag... Hoppa fallskärm
5. Om 10 år kommer jag... Förmodligen bo kvar i samma hus som nu, och vi har förhoppningsvis råd att resa till Usa med barnen

Efter idag hoppas jag VERKLIGEN på sjukskrivning. Jag har märkt dem 2-3 sista veckorna att fogarna och ischiasen blivet allt värre. Märker av det på jobb när jag cyklar framför allt. Innan har jag haft ont i fogarna fram när jag tagit mig på och av cykeln, men det har ändå fungerat att cykla. Men dem 2-3 sista veckorna har jag börjat få problem även med ischiasen när jag cyklat, dvs känt av både fogarna fram, och ischiasen. Men trots detta har det gått. Det har inte varit så farligt på förmiddagen, och heller inte större delen av eftermiddagen. Det har varit jobbigt och tagit emot så klart, men det har ändå fungerat. Men den sista 1-1½ veckan har jag börjat få rätt rejält ont i både fogarna och ischiasen efter ha cyklat bara mellan 2-3 vårdtagare. Vilket inte är speciellt långa rundor alls. Och nu dem 2-3 sista dagarna när jag jobbat, har jag känt mig rätt "förstörd" i fogarna och ischiasen redan efter som jag skrev ovan efter en cykeltur mellan 2-3 vårdtagare, och känt att NEJ nu GÅR det inte att cykla mer idag. En cykeltur mellan 2-3 vårdtagare på det området jag är på innebär en cykeltur på totalt kanske 100-120 m. Inte speciellt långt alls mao. Ok, räknar man med rundan från lokalen till området där jag är, vilket jag ska göra så klart, så visst, då blir det ändå en ganska bra runda. Men tidigare har det inte varit några större problem utan att det tagit emot och varit jobbigt, men det har ändå fungerat att både cykla från lokalen, runt på området och tillbaka till lokalen igen, utan större problem. Men inte dem 2-3 sista veckorna som sagt.

Idag fick jag riktigt ont både framtill och baktill efter en cykeltur bara från lokalen till området, och där mellan 1-2 vårdtagare. Det var så att jag funderade både en och två gånger på om jag skulle köra hem för dagen redan till middagstid, dvs inte jobba klart mitt pass till kl.15:00 Men, jag kämpade på och var kvar hela dagen ändå. Tog bilen hela eftermiddagen, och visst, då kändes det lite bättre, men jag hade fortfarande väldigt ont ändå. Har bestämt mig för att köra till jobb som vanligt imorgon, och inte ens försöka mig på att cykla, utan köra bil hela dagen. Hoppas att det inte ska göra lika ont i fogarna och ischiasen då. Får jag lika ont imorgon som idag trots att jag då inte cyklar något, kommer jag inte köra till jobb på fredag, utan då väljer jag faktiskt att stanna hemma, även om jag vet att jag sedan har semester hela nästa vecka. Känner att det inte är värt det. Har haft ont i fogarna hela kvällen här hemma trots att jag bara har tagit det lugnt ikväll, och har varit väldigt trött hela kvällen.
Ska träffa läkaren på tisd nästa vecka, och jag hoppas verkligen att han tar min smärta på allvar och sjukskriver mig. För att som det känns just nu vet i tusan om jag klarar av att jobba i tre veckor till efter semestern.   


PS. Lite besviken faktiskt över att inte en enda av mina läsare har skrivet någon kommentar öht på inlägget om bm. besöket och 3d ul'et förra veckan...      DS.

Första natten utan Fredrik gick bra. Milo kom in vid 00:00 tiden så han tog över Fredriks säng, så slapp jag sova ensam iaf. hihi   
Gick och la mig vid 23:30 tiden efter att ha sett på Avatar och myst med chips o dipp. Fick även pratat med Fredrik via Skype. Känns väldigt konstigt att sitta framför en datorskärm och prata högt med en person på skärmen, utan att hålla en telefon i handen eller liknande. *ler* Men det är en rolig och bra uppfinning att kunna prata med någon på andra sidan jordklotet (nu är han inte så långt borta, men ni fattar vad jag menar *ler*   ) via datorn på det sättet.   

Resan ner till Frankrike hade iaf gått bra. "Långtråkigt men smärtfritt", som han sa. *ler*   Dem skulle äta frukost kl.07:00 idag och sedan jobba mellan 08:00-19:00. Så rätt långa arbetsdagar, ingen semester precis. *ler* Kan alltid hoppas att det innebär att dem kommer bli klara tidigare, så han kan komma hem tidigare..   Men han sa att blir dem bara klara två dagar tidigare, kommer dem inte åka hem tidigare utan passa på att ha lite semester då. Och det kan man väl unna dem/han även om jag egoistiskt sett hellre hade sett att han kom hem två dagar tidigare. *ler*

Idag (och imorgon) är jag ledig efter att ha jobbat hela helgen. Har en städdag idag, men brer ut det över hela dagen så att jag inte får så ont. Har dammsugat andra våningen och har i andra rundan tvätt i maskinen nu. Kände efter dammsugningen av fogarna rätt bra och jag känner mig stel o konstig i fötterna. Hoppas inte det innebär att det håller på att samlas vatten i fötterna.    

Har känt mig stel o konstig i fötterna om kvällarna i ett par veckor nu, men det varierar från dag till dag (vad jag gjort) HUR stel o konstig jag känner mig i dem. Fötterna har iaf inte börjat svullna upp ännu och jag kan fortfarande ha mina ringar på mig (även om dem inte sitter fullt lika löst som dem gjorde för mindre än/knappt en månad sedan), så tror inte jag börjat samla på mig så mycket vatten ännu. Hoppas det fortsätter så *ler* Ställde mig på vågen precis. Har ännu så länge gått upp 7 kg. Känns mycket, men vet att i denna veckan är det helt ok, normalt.

Denna veckan ska jag bara jobba tre dagar (onsd, torsd, fred), sedan har jag semester i en vecka. Ska bli väldigt skönt och behövligt. Sedan får jag se vad läkaren säger denna veckan när jag ska träffa honom. Om han sjukskriver mig och gör det direkt, behöver jag ju inte ta av mina semesterdagar.
Jag tänkte låta Milo vara på dagis som vanligt på månd-tisd nästa vecka, dels för hans skull och dels för min skull. För hans skull för att han ska få den där sociala biten han bara kan få på dagis, och för min skull så att jag under åtminstone två dagar på min semester kan vara helt för mig själv och vila och ta det lugnt så mycket jag vill och när jag vill utan att mellan varven underhålla Milo. Sedan kommer min mamma upp på onsdagen och ska sova över tills på fredagen. Ska bli mysigt och roligt.   

Imorgon ska jag träffa läkaren (om det nu inte blir framskjutet för att han blir tvungen att ta ett akut ärende. Har blivet förvarnad av min bm att det kan hända) kl.15:00 och kl.18:30 är det föräldramöte på Milos skola. Då ska Milos farmor ta hand om Milo så länge. Hade varit ännu roligare om det var ett kvartsamtal ist för föräldramöte.. Hade velat veta om Milo gör lika många framsteg på dagis som jag märker att han gör här hemma. Men visst, det kan jag ju få reda på utan att gå på kvartsamtal. *ler*
Han har blivet jätteduktig på färger, veckodagarna, räkna och att prata i allmänhet. Och att säga ifrån när han bajsat. *ler* Synd bara att han inte gör det INNAN han bajsat och att han ännu inte är så intresserad av pottan. Men, det kommer. *ler*

Jaha.. Så var man gräsänka då.. Kändes trist att komma hem efter att ha jobbat hela dagen, och inte bli mött av Fredrik.    Och Milo som jag skulle hämta hos sin farmor ville inte följa med hem (till att börja med), utan han ville stanna kvar och fortsätta leka med kusin Erik.. *ler smått*
Nu sitter vi i alla fall här i soffan och är ganska trötta båda två. Milo efter att ha varit o lekt först hos sin farmor och sedan hos sin kusin Erik hela dagen, och jag efter att ha kommit hem från jobb runt 23:20 igår, somnade vid 00:00, och sedan upp strax innan 06:00 idag för att jobba. Blir en riktig soffmysar kväll idag. *ler* Så fort jag fått Milo i säng ikväll ska jag mysa för mig själv i soffan till filmen Avatar (sett den innan men det var ett tag sedan nu och den är ju så bra!) och chips med dipp.    Passa på nu när inte Fredrik är hemma och ha grillchips till dippan för ovanlighetens skull. När vi har chips med dipp när Fredrik är hemma blir det alltid Sourcream and onion chips eftersom att Fredrik inte är så förtjust i grillchips. Jag har alltid tyckt att grillchips är allra godast att ha till den dippan vi brukar köpa (taco), men eftersom att Fredrik inte är så förtjust i dem, har det blivet lätträknat hur många gånger jag ätigt grillchips till dippan, sedan jag flyttade upp hit. *ler* Aja.. Svammel svammel.   

Annars har det funkat under omständigheterna bra, att jobba denna helgen. Är ju fortfarande lite småförkyld, och det är inte helt lätt och roligt att jobba när man är förkyld och gravid på samma gång. Dessutom har jag börjat få riktigt mycket sammandragningar när jag jobbar, nu. Och även om det inte är några onda sammandragningar, så är det väldigt jobbigt då det känns obehagligt, och det inte bara är enstaka sammandragningar, utan efter att ha jobbat ett litet tag  avlöser den ena sammandragningen den andra, så efter ett litet tag har jag sammandragningar i princip nonstop. Och det är jättejobbigt och jag blir jättetrött av det.    Ska träffa läkaren på mvc nästa vecka/veckan som kommer, och jag hoppas verkligen att jag ska kunna bli sjukskriven direkt. För att nu är det ju inte bara foglossning och ischias jag besväras av, utan som sagt även väldigt mycket sammandragningar. Visst, skulle jag nu inte bli sjukskriven känns det just nu som att det inte är någon super stor katastrof, då jag bara jobbar tre dagar nästa vecka, sedan har jag semester hela nästkommande vecka, och efter semestern har jag bara tre veckor kvar att jobba innan jag går på graviditetspenning. Så i värsta fall ÄR det ju inte så lång tid kvar att jobba. MEN, har man både ont och besväras av väldigt mycket sammandragningar, känns dessa veckor VÄLDIGT långa och jobbiga. Så jag hoppas verkligen att jag ska kunna bli sjukskriven.

Blir jag sjukskriven var detta min sista jobbehelg på mer än ett år.. Känns konstigt och ganska skönt, på samma gång. *ler* Men skulle jag nu inte bli sjukskriven har jag bara EN jobbehelg kvar innan jag går på graviditetspenning. Känns bra skumt även det. *skrattar*

 
Nu har jag/vi varit på både bm. besök och 3D ul.   
Hos bm. gick det bra. Blodtrycket var bra, men övertrycket var något högre än det brukar ligga på. Låg på 130/65, brukar ligga på 120/70 - 120/75. Fick mätt sf måttet (http://www.babyornot.se/menupage.php/uid/209 )  för första gången, och det låg på 25 cm. Som jag förstod bm'an innebär det att den beräknade födelsevikten i nuläget ligger på ca 3,5 kg. Så som det ser ut just nu kommer hon väga mer än 3,5 kg iaf. *ler* Hon kollade även mitt Hb och det hade sjunkit till 118, så hon ville att jag skulle börja med järnttabletter, Niferex, var annan dag. 118 är inte "farligt lågt" på något vis, men det är åt det lägre hållet sa hon, så därför ville hon att jag skulle börja med järntabletter. Ska äta dem var annan dag fram tills jag ska på Glucosbelastningen den 21/10. Fick även tid till tillväxtultraljudet man får i v.32 när man går i Landskrona. Fick ett rätt häftigt datum och tid skulle man kunna säga.. Vi ska dit den 11/11/11 kl.11:00    Lätt att komma ihåg åtminstone.   
Lillans hjärtljud låg på 154 slag/minuten och slog på precis som dem skulle.   

Och så har vi äntligen fått se vår lilla älskling i 3D      
Jag hade nog lite FÖR stora förväntningar, för att bilderna på skärmen och utskriften blev inte så tydliga som jag trott och hoppats på att dem skulle bli. Hon förvarnade oss om det innan vi gjorde ul'et, att kvaliten beror på hur mycket fostervatten hon har framför ansiktet. Ju mer fostervatten framför ansiktet, ju bättre bilder. Så hade hon bara haft mer vatten framför ansiktet hade bilderna förmodligen blivet så bra som jag förväntat mig. Men missförstå mig inte nu, bilderna BLEV bra och fullt godkända, men jag hade som sagt lite FÖR stora förväntningar. *ler* Det var hur som helst en himla mysig och rolig upplevelse att få se henne i 3D.    Hon väger nu 859g.     
Och så fick vi det bekräftat.. Att vi kan fortsätta kalla henne för henne.. Det ÄR alltså en liten flicka i min mage.      
Som jag skrivet tidigare så hade en pojke till SJÄLVKLART varit PRECIS lika välkommen och älskat, men hoppas och önska kan man ju göra ändå, och jag har alltid önskat mig en flicka. Så jag är nu så OERHÖRT glad och tacksam över att jag nu både fått vad jag önskat mig, och som det ser ut i nuläget, fått/får två välskapta och friska barn. Och det sistnämnda är ju trots allt det allra allra viktigaste!

Tror inte jag berättat att vi fått tid till att både komma och prata med en specialist förlossningsläkare, och en tid till KLARA gruppen (heter Aurora i vissa kommuner), för att prata om vår förlossningsrädsla? Ska iaf träffa läkaren den 20/10 och KLARA gruppen den 25/10. Känns jätte bra att vi fått tid till att både komma och prata med en förlossningsläkare och med specialisterna i KLARA gruppen. Jag VILL ju prova på att gå igenom en vaginal förlossning om det går, men samtidigt måste och vill jag ju tänka på Fredriks känslor och oro också, och jag vill ju absolut inte ta några onödiga risker med tanke på hur det gick sist. Så därför känns det väldigt bra att vi ska få komma och prata med både specialist läkare och bm innan vi bestämmer oss för hur vi vill göra, vilket beslut som känns bäst för oss båda.

Annars är det dags att jobba igen imorgon och på sönd. Är fortfarande förkyld, men det är på väg åt rätt håll åtminstone, och jag känner mig lite piggare nu. Men tror att det är bra att jag sedan ska vara ledig på månd-tisd. Dels så att jag får en mjukstart efter förkylningen, och dels för att jag pga att Fredrik ska åka till Frankrike på söndag em ska jobba till kl.23:00 på lörd, och sedan stiga upp vid 05:40 på söndagen för att börja jobba kl.07:00 (till 16:00) så att jag kan vara hemma med Milo på kvällen. Fredriks mamma hade i värsta fall kunnat vara här hemma hos honom tills jag kommer hem, men det känns ändå bättre att vara hemma själv på kvällen. Är ju annars inte hemma förens 23:30/23:40 på söndag om jag skulle jobba kväll, och Fredriks mamma ska ju upp och jobba på måndag morgon.

Ja tänk att man aldrig är nöjd.. Först klagar man (jag) på att "det är gott den där förkylningen kunde bryta ut på allvar snart så man kan bli av med den sen".
Så där en 2-3 veckor senare bryter den äntligen ut på allvar. Vad gör jag då? Jo då klagar jag på att jag ÄR förkyld..    
Skulle ha jobbat idag och imorgon men valde att stanna hemma och vila upp mig så att jag orkar jobba resten av helgen. "Smittorisk mässigt" tror jag inte det hade varit någon fara att jobba idag, då förkylningen bröt ut i tisdags. Men jag tror inte jag skulle orka jobba, åtminstone inte idag. Är inte fullt lika snörvlig längre, men är fortfarande väldigt hängig o trött, hostig och lite små ont i halsen. Och snörvlig är jag ju fortfarande, även om det inte är lika mycket som igår. Och skulle jag då få lika mycket sammandragningar som jag hade när jag jobbade i måndags, hade det INTE varit en rolig kombination.

Har inte varit (känt mig som) världens roligaste mamma de här två-tre sista dagarna. Har i princip bara legat i soffan för att jag inte orkat så mycket mer. Så det har tyvärr blivet väldigt mycket tv tittande för Milo.   Känns iaf bra att Fredrik tog med sig Milo när han skulle köra traktor igår kväll, något Milo ÄLSKAR, så kan man iaf känna att Milo fick göra NÅGOT roligt igår. Och om en halvtimmes tid ska jag lämna Milo på dagis. Eftersom att jag inte är smittsam längre känns det helt ok att lämna han på dagis i vanlig tid, även om jag inte ska jobba ikväll. Milo behöver det och jag ska till mvc på ett bm. besök. Sedan hämtar Fredrik han som vanligt direkt efter att han slutat jobba, så jag får ett par timmar efter att jag varit hos bm'an, att ligga i soffan och vila med gott samvete. Skönt. Och behövligt.

Idag ska bm'an mäta mitt sf-mått för första gången. Ska bli spännande att se hur stort det är *ler* Och så ska hon lyssna på hjärtljuden, ska bli roligt att se vad dem ligger på idag.   Hoppas inte besöket tar allt för lång tid, så jag kan komma hem till soffan igen..   

Imorgon em. är det äntligen dags för 3D ultraljudet. Om jag inte känner mig piggare innan, så lär jag förmodligen känna mig rätt mycket piggare efter att ha fått sett vår lilla älskling tre dimensionellt.   Ska bli spännande att se om vi efter morgondagens ul kan fortsätta kalla henne för henne eller om vi måste vänja oss vid att kalla henne honom ist.. hehe   

I helgen är det som sagt tänkt att jag ska jobba. Hoppas bara jag känner mig piggare tills dess och att förkylningen lagt sig mer. Att vara förkyld och gravid på samma gång är inte jätteroligt. Särskilt inte om man då dessutom får en jäkla massa sammandragningar som också tröttar ut en rätt bra efter ett tag.

På söndag åker Fredrik till Frankrike med sitt jobb och kommer inte hem förens den 14:e okt. 12 långa dagar.   Dem första dagarna kommer det säkert vara ganska skönt, brukar kunna vara det. Men sedan lär det inte dröja lång stund innan det är mer ensamt och tomt och jag/vi saknar honom något enormt, än vad det är skönt. Hoppas dessa 12 dagar går fort.

Vad min kropp ska bråka denna graviditeten!   
I lördags hade Fredriks jobb öppet hus, vilket innebar att vi gick runt på hans jobb i några timmar. Gjorde inget direkt ansträngade, utan vi gick och stod och tittade på maskiner. Det tog inte speciellt lång tid innan mina fogar började bråka. Så till slut gick jag nästan långsammare än min svärfar gjorde, som ändå har ont i och snart ska operera sina höfter. Och den sista timmen (vi var där i ca 4h) svullnade plötsligt mina händer upp och spände rätt ordentligt.   

Igår jobbade jag kväll, och i princip hela kvällen hade jag massa sammandragningar som inte ville släppa trots att jag satte mig ner och vilade en ganska bra stund. Första halvan av kvällen var det inte så farligt, men andra halvan hade jag sammandragningar i princip nonstop. Kändes riktigt jobbigt och obehagligt, det spännde riktigt mycket.   Och den sista timmen var jag GRYMT trött i både huvud och kropp efter alla sammandragningarna.   

Det känns som att jag verkligen skulle kunna behöva den där sjukskrivningen, men nu är jag ju nervös över att Fk. inte kommer godkänna det efter att ha hört från andra att dem är RIKTIGT hårda när det gäller sjukskrivning pga foglossning nu för tiden. Nu har jag visserligen ischias också, men det kommer säkert inte väga mycket tyngre sas. Hade ju varit typiskt om Fk. inte ville godkänna min sjukskrivning nu när jag långt om länge vant mig vid tanken på att bli det och börjat känna att jag nog faktiskt skulle BEHÖVA det..   Prata om att jag kommer ha nedräkning tills jag ska gå hem på graviditetspenningen, om nu inte sjukskrivningen blir godkänd..