Alla inlägg under februari 2012

Av Lina - 27 februari 2012 10:57

Ja i lördags blev man ett år äldre. (Och det blev visst Danny Saucedo också.. *waw* *flinar*  ) 31 år.. Rätt tråkig ålder, siffra, egentligen.. 30 låter bättre..   


Jag fick min första present redan 2 min över midnatt (natten till lördag).    Vi låg i sängen och Fredrik höll på med sin mobil och jag låg och läste. Helt plötsligt hör jag ett ljud och att något vibrerar från mitt nattduksbord. Det tar ett tag innan jag kopplar var det kommer ifrån, och tror först att det är min mobil som fått något konstigt ryck. Vore inte helt överraskande, den har bråkat rätt mkt den sista tiden. Tittar till min mobil, inget meddelande eller något på den, så läser vidare. Sedan hör jag det igen. Denna gången tycker jag det är riktigt konstigt och frågar Fredrik om inte han också hör det konstiga ljudet från mitt nattduksbord. Men jag fattar fortfarande inte vart det kommer ifrån. Tredje gången jag hör ljudet fattar jag äntligen att det kommer från lådan i nattduksbordet. Ibland är man bra trög o seg..   

Öppnar lådan och då hittar jag en mobil.. Tittar på Fredrik och han ligger bara och flinar nöjt.    Min första present från honom var en ny mobil, en Iphone.    Jag säger "ääälskling, du har ju redan köpt ett halsband till mig och skulle väl inte köpa mer?" Han bara "jaa, men den är inte ny, jag har köpt den billigt av en arbetskamrat. Du behövde ju en ny och jag fick erbjudande av en arbetskamrat". Så nu är man alltså ägare till en Iphone.    Den är som sagt begagnad, och det är inte någon av dem nyaste modellerna, men det spelar mindre roll. Det syns knappt att den är begagnad, och Fredrik har köpt ett nytt snyggt skal till den (mörkrosa, jättefin!), och att det inte är den nyaste modellen spelar också mindre roll. Bara den fungerar som den ska och att den är bättre än min gamla. Sedan kan jag ju själv köpa en nyare modell så fort ekonomin tillåter det. Är hur som helst hur nöjd som helst med den, och Fredrik fick så klart massa pussar när jag fick den.   

Min andra present var halsbandet jag själv var med och valde ut för någon vecka sedan. Ett halsband med en rund bricka med en söt blomma och Fredriks, Milos och Miras namn ingraverade i. Behöver jag säga att jag är himla glad och nöjd över mina födelsedagspresenter från min älskade man och barn?   


På kvällen firade vi min födelsedag med tacokväll för några kompisar. Jag hade endast önskat mig en trevlig kväll eftersom att det var relativt impulsivt (meddelade om tacokvällen knappt en vecka innan), men fick iaf en fin blomma och en jättefin skål. Till Mira hade dem köpt en supersöt klänning och body. Kvällen blev riktigt trevlig, och dem uppskattade initiativet väldigt mkt, då vi tyvärr träffas allt för sällan alla vännerna. För det mesta är det bara killarna som ses på sk. "herrmiddag" och vi tjejor på "tjejkväll". Det är allt för sällan vi träffas hela gänget tillsammans sas. Nu var vi inte exakt HELA gänget, men dem flesta iaf. *ler* Alla barnen lekte och busade i vardagsrummet och vi vuxna satt i finrummet och pratade. En mycket trevlig kväll som sagt.   Mycket trevlig födelsedag!   


Igår söndag var jag o Mira på Tupperwareparty hos Johanna. Jag köpte en hushållspappershållare, ostkupa och en sportflaska. Det var faktiskt Fredrik som sa åt mig att jag skulle köpa hushållspappershållaren och ostkupan, vilket är lite förvånande, då han annars alltid brukar säga åt mig att "handla nu inget..", när jag ska på sådana partyn.. (sedan att jag inte alltid lyssnar på det är en annan sak..  ) hehe

Avslutade sedan söndagskvällen hemma med pizza.   


Denna veckan ska jag till Bvc med Mira imorgon. 1½ vecka sedan sist, så det ska bli spännande att se hur mkt hon växt och gått upp i vikt sedan sist. Amningen fungerar fortfarande som den ska, men jag känner att på kvällarna så är det precis som om hon tycker att det är jobbigt att äta, att det är jobbigt att hon behöver jobba lite sas, och blir frusterad på att det inte går fort nog. Får se vad min bvc sköterska säger om det imorgon. Vill ju helst inte börja tillsätta ersättning egentligen då jag är så rädd för att det ska förstöra amningen, men samtidigt blir jag själv frusterad när Mira blir frustrerad, för att hon inte tycker (verkar det som) det går fort nog, så det känns som att det blir lite som en ond cirkel. Framför allt när jag är trött. Då har jag ju automatiskt mindre tålamod, och då blir jag ju lättare frustrerad och irriterad  när hon håller på och strular vid bröstet. Som sagt, det blir som en ond cirkel. Frågan är vad man kan göra åt det? Bara vänta ut det eller vad?

Efter bvc besöket ska jag köra och köpa nya blommor.


På onsdag ska jag o Mira ta tåget ner till Malmö där vi ska på fikaträff med några mammor jag pratar med på Facebook. Ska bli himla trevligt. Det blir första gången jag träffar dem flesta av dem.

På fredag ska jag köra ner till Trelleborg, med båda barnen. Ska träffa och fika med en väninna, och medan jag träffar henne tar mamma hand om Milo. Blir lättare att sitta och prata med min väninna om jag inte behöver underhålla och se efter en otålig 3 åring samtidigt. *ler* Sedan på eftermiddagen följer mamma med oss hem och ska sova över hos oss till på lördagen. På lördagen ska vi fira min födelsedag med familjen o närmaste släkten, så medan vi städar och förbereder tar mamma hand om barnen/hjälper oss ta hand om dem.    På kvällen efter kalaset följer mamma sedan med pappa hem. På söndagen ska vi eventuellt träffa våra kompisar Micke o Johanna för att prata om o planera lite inför sommaren då vi ska campa (med våra husvagnar) tillsammans.


En rätt fullspäckad vecka minsann.. Blir till att försöka ta det lugnt och bara mysa med Mira, hela dagen idag och på torsd. *ler*

Av Lina - 24 februari 2012 09:25

 


Det är minsann inte lätt att sluta med kaffet kan jag säga. Igår hade jag tänkt försöka låta bli kaffet helt, dvs inte dricka något kaffe öht. Steg upp vid 07:00 som jag gör när jag ska lämna Milo på dagis. Den första timmen var det inga problem. Men sedan började den där jobbiga "har inte fått mitt kaffe huvudvärken" komma. 09:30 gick det inte längre. Då gav jag upp för begäret. Morgonkaffet är den kopp som är viktigast har jag märkt. Får jag bara mitt morgonkaffe så klarar jag mig utan huvudvärk i stort sett hela dagen. Ibland hela kvällen också, men oftast brukar huvudvärken komma smygandes på kvällen när jag inte druckit kaffe på hela dagen (mer än morgonkaffet då). Prata om att kaffe är som en drog man är beroende av!   


Jag tog iaf en liten kopp kaffe (ist för en stor som jag brukar dricka), sedan var jag faktiskt duktig och drack inte mer kaffe på resten av dagen. Och det gick hyfsat bra. Vid 14:00/14:30 tiden kom ett "åh jag måste ha kaffe!!!!" sug över mig, men jag lyckades hålla fingrarna i styr från att sätta på en kopp kaffe. *ler*

Dock så blev det en liten kopp kaffe på kvällen till semlan Fredrik köpt med hem från affären ska erkännas. *ler* Men två små koppar kaffe ist för 4-5 stora koppar som jag vanligtvis brukar dricka på en dag.. Känner mig rätt duktig trots allt. *ler* Och om man nu ska se det positivt att hålla sig ifrån kaffet hela dagen, så är det att den koppen kaffe jag sedan dricker på kvällen, efter att ha hållit mig ifrån det enda sedan morgonen´, smakar RIKTIGT gott!   


Ännu så länge verkar det faktiskt som att jag inte ska behöva avvara kaffet helt. I förrigår när jag drack 3 koppar på hela dagen var Mira ovanligt lugn och nöjd hela dagen. Dock var hon väldigt orolig och verkade ha rätt ont i magen på kvällen när det var dags att gå o lägga sig. Men hela dagen och hela kvällen fram tills vi skulle gå o lägga oss, var hon ovanligt lugn och nöjd. Och, det är ju inte säkert att det var pga kaffet hon var så orolig och hade så ont i magen när vi skulle lägga henne/oss. Efter att ha kräkt och rapat ett par gånger och sedan fått lite mer mat, lugnade hon ner sig och somnade inom 3 min när jag lagt henne i hennes säng igen. Igår var hon också ovanligt lugn och nöjd hela dagen och hela kvällen, även när vi skulle lägga henne/oss var hon väldigt nöjd och lugn. Igår sov hon iofs också väldigt mycket, både hela dagen och hela kvällen. Hon blev väl trött av att få ovanligt lite "kaffe kickar".. haha   Men dem stunder hon var vaken var hon ovanligt lugn och nöjd. Så som det ser ut just nu utefter dem 2 senaste dagarna, så behöver jag inte utesluta kaffet helt, utan det räcker det att jag drar ner mitt kaffedrickande till max 3 koppar om dagen.


Jag hade tänkt börja utesluta mjölkprodukter from måndag om det inte blivet bättre tills dess. Men det verkar ju som att det räcker att jag skär ner på mitt kaffedrickande ordentligt. Men oavsett så efter att ha pratat med Fredrik om det igår kväll, har vi bestämt oss för att avvakta med att utesluta mjölkprodukter tills hon blivet 3 månader. Det kan ju vara någon sådan där mindre/mildare "3 månaders kolik" eller något liknande hon har, så så vidare det inte blir värre eller min "bvc tant" tycker annorlunda, så har vi bestämt oss med att avvakta med att utesluta mjölkprodukter som sagt tills hon blivet 3 månader.

Av Lina - 23 februari 2012 10:02

 


Igår var jag på jobb för att hälsa på och visa upp Mira. Alla tyckte så klart att hon var alldeles bedårande.    Men hur skulle man inte tycka det?  hihi       Dem flesta blev nog lite småsugna på en liten bebis. *ler*    Mina underbara kollegor hade lagt ihop pengar och köpt ett jättesött halsband med ett hjärta, till Mira. TACK igen!   


Jag kan säga att besöket på jobb gav väldigt blandande känslor. Kände när jag var där hur mycket jag saknar mina kollegor och gemenskapen på jobb, och saknar även själva jobbet. Dock saknar jag inte själva jobbet lika mycket som jag saknar mina kollegor och gemenskapen. Men det är nog rätt normalt att känna så skulle jag tro? Kände när jag var där att jag ser fram emot att få återkomma till jobbet efter mammaledigheten, samtidigt som jag kände att det ska bli himla skönt att gå hemma i ett år och slippa tänka på jobb. *ler*

När jag var där fick jag en lapp där jag fick fylla i om jag på det nya schemat som tydligen ska börja gälla i april, vill jobba mest dagturer, kväll eller blandat. Blandat vore det bästa, men så kände jag att fyller jag i "blandat" vet jag ju inte hur mycket kvällar och dagturer jag får, får kanske hälften kvällsturer hälften dagsturer. Alltså typ 10 dagsturer och 10 kvällsturer på 4 v (tex). Och det känner jag är lite för mycket kvällsturer. Jag tycker det är precis lagom att ha 4-5 kvällsturer på 4 v. Så därför fyllde jag i att jag vill jobba mest dag. Känns som att chansen att det ska bli så som jag vill ha det, dvs max 5 kvällar på 4 v och resten dag, är större om jag fyller i att jag vill jobba mest dag. Jag tycker att det är skönt att jobba kväll en eller två dagar i veckan, för sovmorgonens skull och att det (oftast) är lite lugnare på jobb på kvällarna. Men helst inte mer än så. Även om det är skönt att ha sovmorgon och det är lugnare på jobbet på kvällarna, så vill jag ju ändå hellre vara hemma på kvällarna än på jobb. Det är roligare o bättre för Milos skull också, då där är flest barn på dagis på förmiddagarna än på eftermiddagarna. Så han får ju mest ut av dagis att vara där på förmiddagarna än eftermiddagarna. Ska bli spännande att se vad jag får för schema sedan när jag kommer tillbaka. *ler* Bara jag inte får för många kvällar och för många pass på raken är jag nöjd.



Annars går allt bra här hemma, även om Mira är väldigt gnällig och missnöjd när hon är vaken. Tänkte börja att sluta dricka kaffe, eller åtminstone dra ner på det rejält igår, men det gick så där.. *ler smått* Det är minsann inte lätt att sluta dricka kaffe när man är så beroende av det som jag faktiskt är.    Men, jag lyckades dock hålla det till 3 koppar, så jag är väl rätt stolt över mig själv ändå. *ler* Idag hade jag tänkt försöka att inte dricka något kaffe alls, då Mira var väldigt orolig och verkade ha väldigt ont i magen, igårkväll och när vi skulle lägga henne för natten. Men när klockan var 09:30 gick det inte längre. Huvudvärken började bli rätt jobbig då. Så jag tog en liten kopp kaffe, och vips så var huvudvärken borta.. Prata om att man är beroende!    Men, idag SKA jag INTE dricka mer kaffe nu resten av dagen. EN liten kopp om dagen borde väl inte vara så farligt för hennes mage, om det nu ens är kaffet som gör att hon har så ont i magen? Ska iaf prova att from. idag-sönd inte dricka mer än EN liten kopp kaffe om dagen. Har det inte blivet bättre tills på måndag, så kan jag nog utesluta att det är kaffet som ställer till det för hennes stackars mage. Och då får jag väl börja utesluta mjölkprodukter från min kost ist, och se om det är det som ställer till det för henne. Ser dock INTE fram emot detta, då det ju finns laktos i dem flesta produkter, så det kommer nog inte bli så lätt. Men är det det som ställer till det för hennes mage är det ju självklart värt det. Hoppas dock att det bara är som att hennes mage inte riktigt kommit igång som den ska ännu och snart blir bättre, så att jag slipper hålla på och utesluta en massa saker. Jag vill ju kunna endast njuta av henne och amningen utan att behöva utesluta en massa saker ur min egen kost.
Hon fes väldigt mycket igårkväll när vi skulle lägga oss, och hon har fiset väldigt mycket idag också, så förhoppningsvis är det så enkelt som att hon har mycket problem med gaser i magen, och att om jag bara minskar ner på allt som ger gaser, så blir det bättre. Och att hon faktiskt får ut gaserna så bra nu, betyder förhoppningsvis att det börjar gå och rätt håll. Håll tummarna!


På tal om något helt annat men ändå inte. Mira är nu 5 veckor gammal (5 v och 2 dgr   ), och jag tycker fortfarande att det känns jättekonstigt att vi har en liten FLICKA i huset, att det känns jättekonstigt att säga att man har en liten flicka, och att kunna köpa flickkläder. Det känns självklart helt underbart och jag är superglad över att vi fick en liten flicka precis som jag önskade mig. Men i 3 år har jag ju varit van vid att (bara) ha en POJKE, att säga att jag har en pojke, att köpa pojkkläder, att vara en pojkmamma. Så att helt plötsligt säga att jag har en flicka också.. Känns jättekonstigt! Och framför allt ovant. *ler* Men som sagt, alldeles underbart! Tänk, jag är både en pojkmamma och en flickmamma, precis som jag alltid önskat mig. Har alltid önskat mig en av varje. Ja, det gör väl dem flesta antar jag? Även om man självklart vore lika glad o lycklig över alla sina söner om man bara kunde få pojkar (eller tvärtom flickor), så har nog dem flesta en önskan om att få båda könen. Och att JAG då blivet en av dem lyckliga som faktiskt fått uppleva att vara mamma åt både en flicka och en pojke.. Ja, jag känner mig väldigt lyckligt lottad helt enkelt.   

Av Lina - 21 februari 2012 14:15

 


Livet som tvåbarnsmamma är inte endast roligt och mysigt just nu. Det mysiga och roliga överväger sådan tur är, men det är som sagt inte endast roligt och mysigt.. Mira är mer missnöjd än nöjd när hon är vaken. Gnäller och skriker väldigt mkt mellan amningarna, oavsett om hon ligger bredvid en i soffan eller sitter/ligger i ens famn. Det är allra värst på kvällarna, men hon är rätt tråkig på dagarna också. Det är inte hela dagarna och kvällarna (sådan tur är), men som sagt (väldigt) ofta/mycket. Misstänker att det är magknip, för att jag tror inte att det är som att jag inte har tillräckligt mycket mjölk till henne, för att hon går ju upp som hon ska i vikt, och hon rapar efter (nästan) varje amning samt kräker upp "överflödet". Och, jag känner hur mjölken rinner till i båda brösten flera gånger om dagen, och jag får byta amningsinlägg ett par gånger om dagen. Så jag ska nu börja med, hur svårt det än kommer bli, att dra ner på mitt kaffedrickande för att se om det kan vara det som gör att hon har så ont i magen. (om det nu är det hon har) Jag har blivet en riktig "kaffetant" sedan jag fick Mira, och kan vissa dagar dricka upp mot 5-6 koppar på en dag. Så jag ska börja med att dra ner det till 2-3 koppar om dagen, och se om det kan hjälpa mot hennes magknip. Blir det inte bättre av det ska jag prova att utesluta mjölkprodukter. Blir det inte bättre av det heller får jag nog fråga min "bvc tant" vad mer jag kan göra. Även om det är jobbigt att utesluta kaffe, så hoppas jag faktiskt hellre att det är kaffet hon inte tåler än mjölkprodukter. Det finns ju mjölk i rätt många produkter, så det är ju lättare att avvara kaffet så länge jag ammar, än alla mjölkprodukter. Men, det bästa vore ju om det bara är en "period" av något slag hon är inne i, så att hon inte är allergisk mot något, och att det snart släpper.


Och Milo då.. Han älskar sin syster väldigt mycket och är väldigt stolt över att vara storebror till henne, och jag trodde inte att han var svartsjuk på henne. Men jag undrar om han inte är lite svartsjuk trots allt. Så fort han får chansen så slänger han nämligen ner filten hon brukar ligga på och handduken jag använder när jag rapar henne, på golvet. Först trodde jag att det var av ren trots han gjorde det, att han testar gränserna. Men jag undrar om det inte är en blandning av trots och svartsjuka? Säger i alla fall till han flera gånger om dagen, varje dag, att han inte ska slänga ner dem på golvet. Ändå gör han det så fort han får chansen. Men, i övrigt visar han ingen svartsjuka alls, detta är enda sättet han visar svartsjuka på. (ännu så länge?) Så jag ska ju inte klaga egentligen. Det är bara så irriterande att behöva säga till han om samma sak flera gånger om dagen varje dag.   

Han håller även på att klättra på mig varenda dag, men detta höll han på med långt innan Mira kom till världen. Först trodde jag att det var hans sätt att tala om att han inte tyckte att jag skulle sitta vid datorn längre, eller som att han helt enkelt var uttråkad. Men det kvittar om jag sitter vid datorn, om jag ser på en film tillsammans med honom, eller om jag sitter på golvet och bygger med klossar eller liknande med honom. Han ska tvunget upp och klättra PÅ mig. Och det är extra irriterande så klart när han ska göra det när jag ammar Mira. Även detta ber jag han sluta med flera gånger om dagen varje dag. Och, så fort vi säger åt honom att vi ska byta blöja eller att vi ska ta på oss skorna och jackan, så ska han alltid springa åt motsatt håll och tvingar oss att antingen jaga han eller hota med att vi kör själv så han få stanna hemma. Och det känns inte alls kul, varken att behöva springa efter han varje dag, eller att behöva hota med att vi kör själv, för att han ska komma.


Jaja, jag vet. Det är helt vanligt 3 års trots och det är så det är att vara tvåbarnsmamma ibland. Jag var bara tvungen att skriva av mig.


Men för det mesta måste jag säga att det bara är mysigt och roligt. Mysigt med ett litet spädbarn att lukta på och gosa med, och det är himla mysigt att sitta och amma och känna den sortens närhet. Jag njuter verkligen av att ha ett litet spädbarn i hemmet igen.   Och, det är roligt med en charmig 3 åring och få skratta flera gånger dagligen åt hans tokiga upptåg och sätt att prata, och se alla hans framsteg och vad han kan.

Men det är inte bara roligt och mysigt. Det var det jag ville ha fram och behövde få skriva av mig om *ler*

Av Lina - 18 februari 2012 10:02

I torsdags tyckte jag att Mira inte riktigt var sig själv. Tyckte att hon åt ovanligt lite hela fm, sedan sov hon mellan runt 11:30-15:30. Och det var inget konstigt, så länge brukar hon kunna sova åt gången. Men sedan allt hon åt på hela eftermiddagen kräkte hon upp, behöll ingenting. (tyckte jag, iaf) Och jag tyckte att hon var lite småblek. Hon var inte riktigt sig själv helt enkelt. Velade fram och tillbaka huruvida jag skulle ringa in o få kollat upp det eller inte, skulle ju till bvc dagen efter kl.09:00 Men till slut insåg jag att för att jag skulle kunna slappna av och sluta tänka på det, så var jag tvungen att ringa sjukvårdsupplysningen, om inte annat så för att kunna stilla min oro. Som mamma spelar man ju lätt upp alla möjliga hemska scenarion för sig själv, om vad som skulle kunna hända om man inte kollar upp det. *ler smått*   

Sagt och gjort. Ringde och förklarade hur hon varit under dagen och hur mkt hon kräkt och att jag inte tyckte att hon var riktigt sig själv. Dem trodde inte att det var RS-viruset iaf, men iom att hon är så liten tyckte dem att jag skulle åka in till barnakuten och få kolla upp henne, dem tyckte inte att jag skulle vänta enda tills jag skulle till bvc dagen efter. Och när sjukvårdsupplysningen säger att dem inte tycker att man bör vänta till dagen efter med att få kollat upp henne blir man ju inte mindre orolig precis. *ler smått*    Fredrik ringde sina föräldrar och dem sa att dem gärna kunde ta hand om Milo medan vi åkte in. Han skulle egentligen gå o lägga sig (klockan var runt 19:30) för att han skulle upp till dagis dagen efter. Men det var en så kort dag på fredagen så det kändes inte så farligt. Skulle han vara där hela dagen hade jag nog åkt in ensam med Mira. Men det känns alltid tryggare att ha Fredrik med också, så det passade bra att Milo bara skulle ha en kort dag på dagis, så det var inte hela världen om han kanske var lite trött på dagis dagen efter. (skulle bara vara där mellan 08:30-12:00)

Väl på akuten fick vi komma in direkt, fördelen med att hon är så liten när man ska till akuten; spädbarn får alltid förtur.    Dem kollade iaf alla hennes värden och vikt, och tog tempen, och allt såg bra ut. Sedan fick vi sitta in i ett annat rum där jag fick prova på att amma henne för att se hur länge hon ville amma (efter att hon kräkt sista gången hade jag bara fått henne att amma i två min åt gången vid tre tillfällen, sedan var hon inte intresserad längre, och detta är inte likt henne) och för att se så att hon behöll det hon åt. Och då fick jag henne att äta i totalt nästan en kvart, vilket är helt ok. Hon brukar äta i allt från 15 min till 45 min på dagarna. Och hon fick behålla det hon åt. Inga fel på henne helt enkelt.
Det är något magiskt med att åka till läkaren har jag märkt. Man kan må hur dåligt som helst hela dagen, men sedan så fort man kommer in till läkaren är man plötsligt frisk som en nötkärna igen.. Märkligt det där. *ler*   

Hur som helst var det skönt ändå, att få kollat upp henne. "Better be safe than sorry", sas.


Vi fick iaf åka hem igen efter att jag ammat henne eftersom att alla värden ju såg bra ut och hon kunnat äta normalt sas igen och fått behålla det hon ätigt. Hon hade väl ingen direkt förklaring på varför hon varit som hon varit sas, mer än att bebisar kräker väldigt mycket vissa dagar. Hon har fortsatt varit väldigt kräkig även efter detta, men inte fullt lika mycket, och hon har känts lite mer som sig själv igen sas.   


Igår var det iaf dags för bvc besöket. Fredrik hade lite sovmorgon för att han skulle besiktiga bilen inne i Landskrona kl.09:00 (gick inte så bra...), så han hjälpte mig med barnen på morgonen, vilket innebar att jag kunde sova till 07:30 ist för 07:00 och ändå hinna lämna Milo i tid på dagis (nästan iaf, blev runt 6 min sen).
Milo somnade på soffan när han var hos Fredriks föräldrar på torsdags kvällen, och somnade om rätt fort när han kom hem, så han var inte så farligt trött på fredagen/igår.

Bvc besöket gick bra. Mira hade ökat bra i vikt denna veckan; gått upp 170 g och väger nu 5080g, och hon hade växt hela 2 cm på en vecka (inte så konstigt att jag tyckte att hon såg ut att vara så lång plötsligt *ler*), och är nu hela 57 cm lång. Inte konstigt att dem flesta bodys i strl. 56 inte passar längre. *ler*      Skönt att veta att hon gått upp så bra i vikt denna veckan, det innebär ju att hon får i sig tillräckligt mkt mjölk trots allt, och att jag inte behöver fundera på att tillsätta ersättning ännu iaf.    Att hon är så gnällig o missnöjd mellan amningarna dem flesta dagarna trodde hon berodde på alla intryck och på magknip. Så nu är magdroppar inhandlade, och hoppas att dessa ska hjälpa.


Klockan är strax efter 12:00 och Mira sover (och Milo är hos Fredriks föräldrar), så får väl passa på och äta lite lunch nu.   



Av Lina - 15 februari 2012 11:05

Lilltjejen växer så det knakar. Blir 1 månad på fredag och hon har redan vuxit ifrån strl 50/56 och även en del "rena" 56'or. *ler*   Så det blir till att rensa hennes garderob. *ler* Men hennes lådor är rätt fulla av kläder, så en rensning gör endast gott *ler*   


Känns lite trist att rensa bort hennes 50/56'or redan dock. Det innebär ju att hon inte är så liten längre.    Hon är ju fortfarande liten, men inte "liten liten", om ni hänger med hur jag menar. *ler*    Hon har väl iofs aldrig varit riktigt liten sas, men i våra ögon har hon ju varit "jätteliten" sina 4,4 kg när hon föddes till trots. *ler*


Det är väldigt blandade känslor skulle man kunna säga. På ett vis längtar jag tills hon är lite äldre då hon kan vara lite mer "med", och jag är SÅ nyfiken på hur hon kommer se ut när hon är i Milos ålder. *ler*    Men samtidigt så vill jag bara att tiden ska stanna upp helt så att jag kan njuta av denna tiden så länge det bara går. Jag försöker verkligen mysa med henne och titta på henne, njuta av henne och denna tiden, så mycket jag bara kan. Skulle vilja och kunna sitta med henne i famnen och bara titta på henne och pussa på henne hela dagen. *ler* Bara njuta. Men det går ju inte. Har ju en ung herre här hemma som också kräver uppmärksamhet och som jag SÅ KLART också skulle kunna och vilja mysa med hela dagarna. *ler* Skillnaden är att Milo uppskattar inte att sitta stilla och kela ens hälften så mycket som hans mamma gör..    Mira kan inte göra så mycket annat, och hon uppskattar närheten lite mer. Så det gäller att passa på och mysa med henne så länge hon inte gör vad hon kan för att komma härifrån som hennes bror gör.. haha   


Nu mer än någonsin önskar man att dygnet kunde ha MINST 48h.. Där är så mycket man vill hinna med. Mysa med Mira och Milo så mycket det bara går, och samtidigt hinna med en massa här hemma. *ler*

Av Lina - 13 februari 2012 10:56

Måndag idag (igen..), och det är första veckan hemma helt ensam med sessan. Fredrik började jobba igen idag efter att ha varit hemma sedan hon föddes. Han tog komptimmar dem första fem dagarna, och sedan var han inne på utbildning tre dagar och på möte en dag. Så därför har han inte börjat jobba förens idag.
Så det är ju inte första dagen ensam hemma med henne, men "första veckan på riktigt" sas. Känns lite konstigt och framför allt tråkigt att han börjat jobba igen. Det har varit väldigt mysigt att ha han hemma och fått umgåtts mer än vi gjort på länge. Han själv tyckte också att det skulle bli tråkigt att börja jobba igen idag, han hade också lätt kunnat vänja sig vid att umgås och mysa med familjen hela dagarna. *ler*   
Men, allvaret måste väl börja någon gång antar jag. *ler*   


I natt var en väldigt bra natt, första riktigt "braiga" skulle man kunna säga. *ler* Dem andra nätterna har väl inte heller varit direkt dåliga egentligen då hon somnar om snabbt och jag själv likaså, efter varje amning. Men hon har ju ändå vaknat var annan timme, var tredje någon enstaka gång, varje natt enda sedan hon föddes. Och det har känts rätt bra när man stiget upp på morgonen. Inte varit speciellt pigg och utvilad.
Men i natt vaknade hon endast EN gång! Ammade henne sista gången vid 22:30-23:00 innan jag la henne för natten. Sedan vaknade hon inte förens kl.03:00 Behövde inte amma henne i mer än knappt en halvtimme, sedan somnade hon i princip vid bröstet. *ler* Sedan vaknade hon inte förens kl.06:15, åt även då i knappt en halvtimme, och somnade sedan i princip vid bröstet, igen. *ler* Fler sådana nätter tack!     


Steg sedan upp 07:30 för att jag skulle lämna Milo på dagis 08:30. Lät Mira sova vidare medan jag och Milo gick ner och åt frukost i lugn och ro och bytte om. Väckte henne strax efter 08:00. Hon sov så gott så hade man vågat hade jag förmodligen kunnat låta henne sova vidare medan jag körde och lämnade Milo på dagis. *ler* Och visst, det tar inte mer än totalt 10 min att köra till dagis och lämna Milo och sedan köra hem igen, så det hade förmodligen inte varit så farligt att lämna henne hemma medan jag lämnade honom. Men skulle något hända på dem 10 minutrarna hade jag aldrig kunnat förlåta mig själv. Så det var bara till att väcka henne och byta blöja och ta på henne kläderna och overallen och packa in henne i bilen. *ler*


Idag hade jag tänkt köra in en runda till jobb och hälsa på o visa upp sessan, men skjuter fram det till nästa vecka då jag känner att jag har en del jag vill hinna med idag här hemma medan Milo är på dagis. Förutom att passa på och mysa riktigt mycket med Mira, har jag en hel del tvätt som behöver tas om hand, samt lite små städning. Skulle vilja gå ut på en promenad också idag, men får se om jag hinner med det innan jag ska hämta Milo. Skulle vilja hinna med en dusch också under dagen.. Hur ska man hinna med allt man vill hinna med medan man bara har ett barn att se efter, sedan när Milo bara ska vara på dagis 5h tre dagar i veckan??!    Jag vet, jag får försöka minska ner på mina egna krav och måsten, men det är inte lätt när det är så mycket man vill hinna med.   


Denna veckan är i alla fall ganska full av aktiviteter. Imorgon kommer en väninna på besök på förmiddagen, sedan på eftermiddagen ska jag/vi iväg till en annan väninna, samt att Milo är hemma från dagis hela dagen. På onsdag är Milo också hemma från dagis hela dagen, så får väl försöka hitta på något även denna dag. På kvällen ska jag på Me&I party hos en kompis. På torsdag ska jag till bvc med Mira kl.11:00, sedan ska jag träffa en ny väninna inne i Helsingborg kl.12:00 På fredag ska Milo bara vara på dagis till kl.12:00, så lär inte hinna med mycket alls på fred. Blir att mysa massa med Mira och inte mycket mer än så. *ler* Men, det är inget jag klagar på.    Till helgen blir toaletten här nere en byggarbetsplats skulle man kunna säga. Fredrik ska riva och sätta nytt tak, samt att han ska sätta spotlights i taket. Taket har varit dåligt länge, och vi har aldrig varit helt nöjda med ljuset där inne.


Nehe.. Om man ska passa på och inta duschen nu medan Mira sover, så kan jag checka av det också. *ler* Har andra rundan tvätt i maskinen, och diskmaskinen är både tömd och fylld, så har hunnit med rätt mycket redan minsann   

Av Lina - 9 februari 2012 18:58

Ställde mig på vågen i morse och fick en trevlig överraskning; är nere på inskrivningsvikten!! Wohoo!!   
Jag gick ner lika fort med Milo, så kanske är det inte SÅ överraskande egentligen, men samtidigt hade jag verkligen inte förväntat mig att det skulle gå lika fort denna gången. Att det gick fort med Milo var ju egentligen inte så konstigt, då en hel del av det jag gick upp var vatten pga att jag var så svullen pga havandeskapsförgiftningen, så så fort han var ute så försvann ju både 4,3 kg bebis, moderkaka OCH vattnet jag samlat på mig. Denna gången hade jag knappt samlat på mig något vatten alls.


Är i alla fall väldigt glad över att det gick så fort. Har inte precis levt det mest hälsosamma liv sedan hon föddes ska erkännas, så därför hade jag som sagt inte förväntat mig att det skulle gå så fort. Nu är det bara att hoppas att det fortsätter gå neråt. Väger nu 68 kg, och mitt slutmål är 63-65 kg, så 3-5 kg till sedan är jag nere på mitt slutmål och nöjdare än någonsin.   


Skulle vilja börja träna zumba igen inom en månad, men min "bvc-tant" rekomenderade mig att jag pga snittet skulle avvakta med all sorts magträning i ett halvår. Raska promenader och cykling och sådan form av träning är ingen fara att göra, men just magträning (som jag känner att jag hade behövt då magen känns rätt "svampig". Platt (halvplatt iaf..  ) men "svampig") bör jag ta det försiktigt med och avvakta med till sommaren. Så, får helt enkelt försöka bli duktigare med promenaderna igen. Och så fort jag slutat amma ska jag gå med i viktväktarna igen. Ja, så vidare jag inte lyckas gå ner till målvikten innan jag slutat amma. *ler*  Vet att vv har ett särskilt program för ammande, men känner att jag vill passa på att kunna äta som och vad jag vill så länge jag ammar. Sedan när jag slutat amma börjar allvaret igen. *ler* Om det fungerar så länge ska jag amma åtminstone tills hon är ett halvår gammal, och det är hon ju till sommaren = perfekt att börja med både vv och zumba samtidigt.   


Är tyvärr dock inte så säker på att amningen kommer fungera så "länge".    Dem två sista dagarna har hon ätigt väldigt ofta och verkar ändå inte vara nöjd. Varit väldigt gnällig och bara varit tyst och lugn när hon legat vid bröstet typ. Så är rädd för att jag måste börja tillsätta ersättning, och när jag väl börjat med det är jag rädd att hon ganska fort kommer bli bekväm och inte vara nöjd med bröstet så länge till.   
Men jag ska försöka "ha is i magen" och ha tålamod och avvakta i en vecka till för att se om det kanske bara är tillfälligt, en period, hon är inne i. Jag hoppas det för att jag VILL verkligen kunna helamma henne (åtminstone) ett halvår. Nej, på tal om amning så ligger hon här bredvid mig nu och suger allt mer frenetiskt på nappen...

Skapa flashcards