Trots att det fortfarande är drygt 2½ månad kvar så känns det som att det är jättenära nu! Visst, 2½ månad ÄR nära, men samtidigt är det ju ändå ett tag kvar. Känns nästan som att det är närmare. Framför allt nu när vi i em. ska titta på en "ny" ("bättre begagnad") vagn i em, och imorgon är det bara 70 dagar kvar till beräknad förlossning..
Vagnen vi ska titta på är en Emmaljunga citycross. Vi har en Emmaljunga edge duo nu, som är i "ganska" bra skick, men jag har aldrig varit helt 100% nöjd med den. Visst, den är stor och stabil, men att den är stor är också en av dem negativa sakerna med den. Det är bra att den är stor, för att man kan ha bebisen i liggdelen längre än i många andra vagnar. Men att den är stor innebär också att den är tung och ganska otymplig. Den är väldigt tung varje gång man ska lyfta den i och ur bilen, och man får ta i rätt mycket när man ska svänga med den när man är ute och går. På raksträckor är den jättebra att köra med eftersom att den är så stabil, men man måste ju svänga någon gång..     Denna vagnen vi ska titta på nu är mindre och lättare att köra, och inte alls lika tung att lyfta, smidigare helt enkelt. Och jag har hört väldigt mycket positivt om den. Känner några stycken som har en sådan, och alla är supernöjda med den. Så nu är det bara att hoppas att den vi ska titta på är lika fin som den ser ut att vara på bilden. Vi kommer dock eventuellt att försöka pruta lite, beroende på i vilket skick den är i klart. Men den är 5 år gammal och dem vill ha 3400 kr för den. En ny kostar runt 7000 kr. Visst, det är mycket som ingår i priset dem satt ut, men 3400 kr är ändå lite överpris för en 5 år gammal vagn som i nypris (dvs helt ny) kostar 7000 kr. Problemet är att ingen av oss är speciellt bra på att pruta, så vi får väl se hur det går.. hehe   
Den vagnen vi har nu är en 05'a, dvs bara 1 år äldre än denna vi ska titta på i em, och vi gav runt 4000 kr för den för runt 3 år sedan.

Imorgon går vi in i en ny månad igen och det är som sagt ovan "bara" 70 dagar kvar till bf.. Inte så konstigt att det känns som att det börjar närma sig med stormsteg nu. Tiden går ju så fruktansvärt FORT! Men denna graviditeten har som ni vet varit ganska jobbig, så att tiden går fort gör absolut ingenting! Visst, sparkarna och buffarna är supermysiga att känna och ligga och titta på, och det är väldigt skönt att för en gångs skull vara "fint tjock", men detta är också det enda positiva med denna graviditeten.   
Går in i v.31 på onsd, vilket innebär att jag då gått 30 fulla veckor och det är 10 veckor kvar till beräknad förlossning. Funderar lite på när det är lagom att börja packa BB väskan? Tror jag börjar när jag gått 35 fulla veckor, dvs när det är 5 veckor kvar till beräknat. Mycket tidigare än så ska väl inte behövas tycker jag.

Ikväll kommer Fredrik äntligen hem från Frankrike igen!    Ska jag vara ärlig har jag inte riktigt hunnit sakna honom SÅ mycket ännu, men skulle han ha varit borta i en eller två dagar till, DÅ hade saknaden varit riktigt jobbig. Men visst har jag saknat honom dessa dagar, absolut. Det ÄR ju tomt o trist utan honom, och jag har varit SÅ trött nu dem sista dagarna, så lite avlastning på eftermiddagarna hade absolut inte gjort något. Nu hoppas jag att han inte ska åka iväg dit igen på ett bra tag. Han sa att dem "hotat" med att det eventuellt blir att han får åka dit fler gånger och som nu denna gången vara där i runt 3 dagar, men han sa att om det blir i december får dem ordna någon annan. Då är det ju så pass nära till beräknad förlossning, så han vill inte chansa. Visst, skulle det vara ett par-tre dagar i början av december hade det kunnat vara helt ok för min del, men samtidigt vet man ju aldrig vad som kan hända den sista 1-1½ månaden. Och, jag blir ju inte mindre tung och trött ju längre in i graviditeten jag kommer, så jag kommer ju behöva mer avlastning från honom framöver.

Det har annars fungerat bra här hemma dessa dagarna. I onsdags när han åkte (han körde hemifrån vid 03:00 tiden natten till onsd, så har ju inte träffat honom sedan i tisdags kväll) iväg var jag o Milo nere i Trelleborg hela dagen. Steg upp vid 08:30, och körde sedan ner till Trelleborg så fort vi ätigt frukost. Var i Trelleborg vid 10:30 tiden. Sedan körde vi hem igen vid 19:00. Hade en som alltid mysig och trevlig dag nere hos mammsen o pappsen. *ler* Skönt också att inte behöva vara ensam den dagen iaf. Igår var Milo på dagis mellan 08:30-15:00. Som jag skrev i gårdagens inlägg så passade jag då på och körde och veckohandlade. När jag kommit hem från affären åt jag lunch, och sedan var det soffläge resten av dagen. Var väldigt trött i både kropp och knopp efter shoppingen.

Idag var det en kort dag på dagis för Milo, var där mellan 08:30-12:00. Eftersom att det bara var 3½h idag så har jag inte gjort så mycket här hemma medan han var på dagis. Haft i en runda tvätt, men annars mest bara passat på och tagit det lugnt.
När jag hämtat Milo och vi kommit hem, gick vi ut i trädgården direkt och var där ute i lite mer än en timme. Gick sedan in och placerade oss framför tv'n. Hade bara tänkt sitta där i en timme egentligen, men när jag satt mig ner i soffan kom den enorma tröttheten jag känt dem sista dagarna, över mig igen. Så det blev ett par timmar ist.     Har inte piggnat till något nämnvärt sedan dess, men efter ett par timmar tog jag ändå mig till slut i kragen och stängde av tv'n och så gick vi upp där uppe. Lät Milo leka i sitt rum medan jag hängde upp lite nytvättade kläder i garderoberna. När vi gick ner igen hade klockan inte hunnit bli mer än 15:00, men det fick faktiskt bli tv'n igen för oss båda, och vi har väl inte gjort så många knop någon av oss sedan dess. Jo ätigt kvällsmat så klart. *ler* Försöker begränsa tv tittandet för Milo så mycket det går, men vissa dagar ORKAR jag helt enkelt inte aktivera honom och göra så mycket annat själv, än att sitta vid tv'n o datorn. Så vissa dagar blir det tyvärr rätt mycket mer tv tittande för honom än jag egentligen tycker att han ska ha. Denna graviditet tar knäcken på mig rent ut sagt, vissa dagar.   11 veckor +/- kvar.....   

Aja.. Ska inte gnälla mer. För denna gången..   
Milo har dem två sista kvällarna somnat själv i sin säng utan att jag suttit där med honom. Tidigare har det inte gått att bara gå in o lägga honom och sedan gått ut, för att då har han satt sig upp o kallat på oss direkt, och till slut sprungit upp. Men i onsdags när vi kommit hem från Trelleborg, så när han fortfarande inte somnat om efter att ha somnat i bilen på vägen hem, efter nästan en halvtimme, så tröttnade jag på att sitta där och talade om för honom att han får försöka somna själv nu, men att jag är utanför. Och det fungerade faktiskt!!    Han blev liggandes när jag gick ut, protesterade inte öht. Sedan gick jag upp och kollade till han lite då och då, dels för att se så han somnat och dels för att han skulle veta att jag var utanför som jag sagt. Dem två första gångerna jag kikade in hos honom hade han fortfarande inte somnat om, men tredje gången hade han somnat till slut. Duktig kille!   
Tänkte igårkväll att jag skulle prova låta han somna själv direkt så jag gick upp och la han, gav han den vanliga godnatt kramen, och sa "natti natti snygging, vi ses imorgon. Jag är utanför". Och så gick jag ut. Och minsann, det fungerade finfint!    Hoppas att det ska fungera lika bra när jag lägger han ikväll. Men, han har varit rätt trött hela eftermiddagen och kvällen, så tror inte det kommer vara några problem. *fingers crossed*   

Från det ena till det andra så fick jag ett sms av en arbetskamrat tidigare idag, som sa att det var julfest på Big bowl i Malmö den 15 dec. Blev jätteglad och tackade genast ja.   Kom på efteråt att "oj, den 15 dec är det mindre än en månad kvar till beräknad förlossning".. Drygt tre veckor närmare bestämt.. Men, om inte graviditeten verkar vara på G redan då, så ska det ju inte vara några bekymmer. Får hoppas att det ska vara problemfritt då, för att hade verkligen velat komma iväg på den där julfesten med arbetskamraterna. *ler*

Nu ska jag snart lägga Milo för natten, sedan blir det en kopp kaffe och soffläge i väntan på att Fredrik ska komma hem. Ännu verkar det inte vara några förseningar, så han bör vara hemma vid 22:00/22:30. Hoppas bara jag kan hålla mig vaken tills dess.. hehe   

Imorgon är det 2 års kalas för min brors dotter nere i Malmö kl.12:00, och detta är det enda vi har planerat för denna helgen som det ser ut nu. Fredrik har jour "hela" helgen, går på vid 15:00 imorgon och går av igen kl.22:00 på sönd. Och dem helger han har jour brukar vi inte göra något speciellt eftersom att han måste vara på jobb inom en timme efter det att dem ringt in honom.

Idag var tveklöst första och sista gången jag körde och veckohandlade ensam i detta tillståndet.. Trodde att det skulle fungera ok iaf, i o med att jag passade på att köra och handla när Milo var på dagis, och när det var lite folk där, så att jag kunde handla i lugn och ro utan stress. Och visst, det gick bra, fram till dem 10 sista minutrarna, då kände jag mig SÅ trött, både i huvud och fogar. Så trött att jag missade att scanna en vara, vilket resulterade i att jag fick lägga upp alla varorna på bandet och sedan packa ner dem igen efter att kassörskan scannat dem. Precis vad jag behövde när jag var både trött och hade ont. Inte. Suck.   

Sedan dess har jag känt mig riktigt trött i hela kroppen och haft ont i fogarna. Så just nu vill jag bara att klockan ska bli 19:30 så att jag kan lägga Milo för natten så att jag kan slänga mig i soffan och bara bli liggandes med gott samvete resten av kvällen. Känns elakt att som mamma känna så, men just nu orkar jag inte vara världens bästa mamma. Att Milo är trött, trotsig och klängig ikväll gör ju inte att man känner sig piggare och gladare precis.   

"Varför i hela världen körde du och veckohandlade ensam då??" Undrar säkert många. Tja.. Är ensam hemma, Fredrik är i Frankrike, och kylskåpet har ekat näst in till helt tomt sedan igår, så hade inte så mycket annat val. Men nästa gång Fredrik ska iväg o vara borta i några dagar måste jag tveklöst planera bättre. Kör hellre och småhandlar varje dag än att veckohandla nu så länge jag är i detta tillståndet.
Skönt att jag planerat en enkel middag ikväll iaf. Stekt falukorv med pulvermos. Fast funderar faktiskt på att göra det ännu enklare för mig och beställa pizza. Ja.. Så får det nog bli

I eftermiddags var jag och Fredrik på Helsingborgs lasarett och träffade KLARA gruppen (heter Aurora i många kommuner). Fick prata med en väldigt trevlig bm som jag direkt kände igen, så misstänker att vi hade henne när jag låg inne när jag var gravid med Milo. Han ju med ett flertal skiftbyten under tiden jag var inlagd med honom, så känns som att jag träffat dem flesta bm'or som jobbar där. *ler*

Vi pratade om förra förlossningen och om kommande förlossning. Hon lugnade oss genom att berätta att dem genom min journal från förra förlossningen, att dem vet om hur min förra förlossning slutade, samt anteckningarna hon skriver ner efter våra samtal, kommer ha MYCKET bättre koll på mig under denna förlossningen. Sa även att med tanke på min förra förlossning, så även om vi bestämmer att vi kör på med en vanlig vaginal förlossning, så skulle något, minsta lilla, börja gå fel eller bli osäkert under förlossningen, så kommer dem i god tid börja förbereda för kejsarsnitt. Eftersom att vi då påbörjat vaginal förlossning kommer det då i papperna ändå heta "akut snitt", men det kommer ju vara ett väl förberett och lugnt gjort snitt, och jag kommer vara vaken och med på allt sas. Så både jag och Fredrik känner oss mycket lugnare och "bekväma" med en vaginal förlossning nu. Känner oss trygga med att veta att dem vet hur min förra förlossning slutade, och att dem kommer ha MYCKET bättre koll på oss denna gången. Vi ska ha en uppföljning med KLARA gruppen igen lite längre fram, där vi ska prata om och gå igenom vad för sorts smärtlindring jag vill och inte vill ha. Vi bestämde redan på detta besöket att jag INTE vill bada denna gången, och att jag ska få ryggbedövning och lustgas tidigt.
Hon ville även att jag skulle maila mina värden till henne så fort jag fått nya, så att hon kan hålla koll på mig under vägens gång. Känns jättebra!

Redan efter ETT besök där känner jag mig MYCKET lugnare och tryggare och kan tom. känna att jag kan börja se fram emot förlossningen även om jag vet att det kommer göra ONT. Smärtan kommer man ju trots allt inte ifrån även om man får smärtlindring. *ler smått*

Så var det söndag igen. Tycker att oavsett om man är ledig, jobbar o om man har gjort något speciellt under helgen eller inte, så går helgerna alltid så jäkla FORT   Visst, jag är ju numera ledig oavsett om det är helg eller vardag, men det är ju inte Fredrik, så även om jag just nu är ledig varje helg och på vardagarna, så är helgerna lite trevligare än vardagarna eftersom att jag då har lite mer sällskap än jag har på vardagarna. Annars så på tal om att vara ledig både på vardagar och helger, så har jag börjat vänja mig vid att gå hemma nu, och har tom. börjat tycka att det är rätt skönt.    Framför allt när Milo är på dagis ska erkännas. Det är mysigt och skönt att gå hemma när Milo är hemma också GIVETVIS, men skillnaden är att när Milo är på dagis kan jag verkligen göra precis vad jag vill när jag vill, HELA dagen. Vill jag ligga i soffan och se på tv hela dagen, kan jag göra det. När Milo är hemma har jag ju lite mer krav på mig att försöka hitta på med något effektivt och underhållande med honom. Inte hela dagen givetvis då han är duktig på att underhålla sig själv och det är viktigt enligt oss att lära barnen att dem ska kunna underhålla sig/leka själv OCKSÅ. Men delar av dagen måste man ju ändå som förälder vara med och aktivera dem på något sätt. Är han då på dagis behöver jag inte tänka på det förens han kommer hem på eftermiddagen. På dagen kan jag då passa på att vila när och hur länge jag vill och behöver det, utan krav på att försöka aktivera och underhålla honom. Gäller att passa på och njuta nu medan lillan fortfarande är i magen och Milo fortfarande kan vara på dagis på mina arbetstider helt enkelt. *ler*    Sedan blir det full rulle mer eller mindre hela dagarna, framför allt om lillan visar sig vara lika pigg och aktiv utanför magen som hon är nu inne i magen. *ler*   

Vad har vi annars gjort i helgen då? Inget speciellt egentligen.. Varit ute i trädgården en del då det varit helt ok väder, och myst framför tv'n på kvällarna. Annars inget speciellt alls faktiskt. I em. ska jag och Milo på kalas hos Ebba som fyller 3 år, ska bli roligt.     Milo får leka lite med kompisar och jag får kaffe och "tjej kompis prat". *ler*   

Imorgon måndag har jag inget speciellt inplanerat. Milo ska vara på dagis mellan 08:30-15:00. På tisdag ska vi in till Helsingborgs lasarett och träffa KLARA gruppen. Under tiden vi är där ska Milo vara hos sin farmor. Sedan på onsdag åker Fredrik iväg till Frankrike igen.    Men denna gången ska han sådan tur är bara vara där i knappt tre dagar. Åker tidigt på onsd morgon och kommer hem igen på fred kväll. Jag funderar på att köra ner till Trelleborg på onsdagen, så slipper jag/vi vara ensamma den dagen iaf. Milo är ledig från dagis enligt mitt schema. På torsdag ska Milo vara på dagis mellan 08:30-15:00 och på fred blir det en kort dag för honom på dagis; 08:30-12:00. På lördag är det dags för kalas igen. Då är det min brors dotter Minnéa som ska firas. Blir mycket kalas nu. Kalas i em, kalas på lörd, kalas för Fredriks moster och kusin den 5:e nov, kalas för Moa den 7:e nov, kalas för Milos kusiner Albin och André den 19 nov, sedan den 26:e nov antar (?) jag att min pappa kommer ha kalas.. Som sagt, mycket kalasande. *ler*

Så var den där "räliga" glucosbelastningen äntligen överstökad! Precis som jag mindes det så var drickan INTE god. Den gick ner så klart, men den var verkligen inte god som sagt. Och så skulle man helst ha druckit upp allt inom fem min..
Efter att ha suttit i väntrummet i en timmes tid kallade min bm in mig så jag fick gjort ett vanligt bm. besök också idag. Lillans hjärtljud låg idag på 152 slag i minuten och sf. måttet hade ökat två cm till 27 cm. Mitt blodtryck låg idag på 120/70. Vi pratade lite om läkarbesöket jag var på igår och om förlossningen. Och min bm. tycker att vi ska köra på vaginal förlossning, för att det är skonsammast både mot min kropp/mig och för lillan. Om inga tecken på havandeskapsförgiftning börjar komma så klart. Men ännu så länge visar jag inga tecken på det. Ska iaf from. nästa besök, som jag ska på om ca två veckor, den 8 november, börja lämna urinprov vid varje besök så att min bm kan hålla koll på att jag inte har protein i urinet samt hålla koll på blodtrycket. Ska, som jag förstod henne, komma på besök o kontroll var annan vecka from. nu. Känns jättebra!   

Efter bm. besöket var det att sätta sig ner i väntrummet i ytterligare en timme. Runt 10:15, ganska precis 2h efter att jag druckit lösningen, var det äntligen dags att kolla glucosvärdet. Det låg på 8,2/8,3, vilket är ganska högt, men godkänt. Hon kollade även mitt järnvärde, och det hade gått upp från 118 till 129, vilket är super, men hon tyckte ändå att jag skulle fortsätta äta järntabletterna var annan dag.

Nu är jag ganska trött. Milo väckte mig redan runt 06:20 idag, men vi steg inte upp förens 06:50. Skulle lämna Milo på dagis 07:45 så han fick vara där medan jag var på mvc. Han skulle egentligen inte vara på dagis idag enligt mitt schema, men dem var snälla och tog emot honom ändå.    Hämtade honom igen strax innan 11:00. Nu ska jag bara ta det lugnt i soffan, har precis ätigt lunch. Vid 14:30 ska vi till en kompis som sytt en mössa till Milo. Han ska prova den så den passar, innan hon ska trycka dit hans namn. Hon frågade om vi ville ha fika också, och det tackar man ju aldrig nej till.    Vi träffas tyvärr inte så där jätteofta trots att hon har en liten tjej i Milos ålder, så det ska bli roligt att träffa henne idag och sitta och fika och prata en stund.   

Idag var vi inne i Helsingborg och träffade en förlossningsläkare för att prata om den kommande förlossningen. Av infon han hade att komma med så förstod vid det som att det är det lika stora risker att det händer något vid en vaginal förlossning som vid ett planerat snitt. Havandeskapsförgiftning kan komma väldigt plötsligt, och tydligen så även om man gör ett planerat snitt innan man fått havandeskapsförgiftning, så kan man få havandeskapsförgiftning även EFTER snittet.. Vi fick även reda på att i Hbg gör dem tydligen ett planerat snitt så sent som EN VECKA innan bf. och inte två veckor innan, som jag vet att det är i vissa kommuner. Så skulle vi nu bestämma oss för ett planerat snitt bör det bli runt den 3 januari.

Han gjorde även ett ul för att kolla så att flödet ser ut som det ska. Och det gjorde det. Så ännu så länge är det inga större risker än normalt sas, att föda vaginalt. Han tog även en titt och snabb mätning av lillan, och i nuläget ligger hon på 1,4 kg och +12%. Så i nuläget ligger hennes beräknade födelsevikt på runt 3,9-4 kg. Så inte mycket mindre än sin bror mao. Och enligt hans uträkningar är bf. nu 12 januari. Men jag räknar det som att den fortfarande ligger på den 10 jan, eftersom att han bara gjorde ganska snabba uträkningar. Och, även han kunde konstantera att "visst ser det ut som en flicka".   
Vi ska dit på återbesök om ca 4 veckor, den 25 nov. Då får vi en timmes besök med honom (samma läkare som idag) där han ska kolla så att flödet fortfarande ser bra ut, samt passa på och göra en tillväxtkontroll av lillan. Så då får vi lite mer exakta siffror och bf. datum. Ska då även få lite mer info från honom om för och nackdelar med planerat snitt/vaginal förlossning.

Så efter besöket idag kom vi fram till att vi inte bestämmer oss huruvida vi vill ha ett planerat snitt eller "försöka oss på" en vaginal förlossning förens efter vi varit och pratat med KLARA gruppen nästa vecka och efter återbesöket den 25 nov.

  Synden straffar sig minst sagt. Igår skulle jag vara duktig och tvätta köksskåpsluckorna. Har retat mig på det ett ganska bra tag nu, att dem ser ganska grisiga och ofräscha ut, men har inte orkat göra något åt det. Men igår så var jag dels uttråkad och dels rejält trött på att dem såg så grisiga ut, så jag tog, mot bättre vetande, tag i det och tvättade av samtliga luckor. Efteråt var jag väldigt nöjd över resultatet och var glad över att jag äntligen tagit tag i det. MEN. Bara lite senare på kvällen, så "straffade synden sig". Fogarna sa ifrån ganska ordentligt, och jag har fortfarande "ganska bra ont" i dem.    Är glad att Milo är på dagis hela dagen idag, så att jag med gott samvete kan ta det riktigt lugnt och vila upp fogarna idag.

Jag VET att jag är jättedum mot mig själv som tar mig an sådana "uppgifter", men är så trött på att gå omkring här hemma hela dagarna utan att kunna göra något direkt vettigt. Ibland vill jag göra något här hemma mer än bara tvätta och tömma och fylla diskmaskinen som jag ännu så länge klarar av utan större problem från fogarna. Vill känna att jag bidrar till något mer här hemma än att bara tvätta och "diska". Visst, jag bidrar med att det är jag som lagar maten och jag som hämtar, lämnar och tar hand om Milo större delarna av dagarna de flesta dagarna i veckan.. Så jag VET ju att jag bidrar med en hel del redan ÄNDÅ. Men ja.. Ibland är man dum mot sig själv helt enkelt. Enbart för att man vissa dagar känner sig otillräcklig (och uttråkad.. *ler smått).  Försöker att inte beklaga mig allt för högt iaf, när jag gjort saker mot bättre vetande, så att jag har mig själv att skylla, att jag har ont. *ler*


Annars gick jag in i v.29 idag, 28 fulla veckor. Bilden ovan är från se.babycenter.com, samma sida jag brukar ta info från om dem olika graviditetsveckorna, och lägga in på Fb. Nästan alla sidor på internet skriver olika gällande bebisens längd och vikt i de olika veckorna, men eftersom att jag när jag började lägga upp info om de olika graviditetsveckorna varje onsdag då jag går in i ny graviditetsvecka, började ta info från just denna sida, tycker jag att det är lika bra att fortsätta ta info från den sidan, även om infon från andra sidor vissa veckor är lite roligare och mer intressanta. *ler* Gillar dessutom bilden på denna sidan, tycker den är fin och bra "ritad". *ler*   

Lillan är verkligen superaktiv i magen varje dag. Slår kullerbyttor, sparkar, kickar och allt vad hon nu håller på med där inne. *ler* Det är inte många och långa stunder om dagen som hon är stilla. Tycker att det är supermysigt, men om hon bara är ens hälften så pigg och aktiv när hon kikar ut, som hon är nu inne i magen, så kommer vi ha FULLT UPP minst sagt, när hon kikar ut. *ler smått*     Visserligen glömmer man fort, men jag kan verkligen inte minnas att Milo var SÅ HÄR aktiv varje dag, när han låg i min mage. *ler*

Imorgon ska vi in till Helsingborg och träffa en specialist läkare för att prata om den kommande förlossningen, och nästa vecka ska vi träffa KLARA gruppen. Det känns väldigt skönt och bra att vi fått tid till att komma och prata både med en specialist läkare och med KLARA gruppen (Aorora gruppen heter dem i vissa komuner) nu innan förlosslingen. Efter den "ganska" dramatiska förlossningen med Milo tror jag att vi behöver det båda två. Framför allt Fredrik. Jag minns ju inte så mycket av förlossningen, medan Fredrik minns ALLT..

Och på fredag ska jag till mvc på glucosbelastningen (sockerbelastning).. Jippi. Eller nåt.