Nu vet jag varför jag inte riktigt kan släppa tanken på en ev. trea, trots att jag vet med mig själv att jag förmodligen inte skulle ORKA med en trea.. Eftersom att jag tyvärr mådde väldigt dåligt psykiskt hela det första året med sonen kunde jag inte njuta så mkt av spädbarnstiden med honom. Kanske är det därför jag har svårt för att släppa tanken på en ev. trea, för att jag fick inte njuta med sonen på det viset jag nu njuter av Mira. Så på något vis känns det som att jag bara fått njuta av spädbarnstiden EN gång, denna gången... Att jag inte tänkt på det innan..... Inte konstigt egentligen att jag har så svårt för att släppa tanken på en trea helt. Jag har två barn, men har bara kunnat njuta av spädbarnstiden till fullo EN gång..

Trots detta tror jag inte att det blir någon trea faktiskt. För min del finns det för många nackdelar med att skaffa ett tredje barn, och för få fördelar för att motivera det. Skulle jag rada upp för och nack-delar hade listan sett ut så här


FÖRDELAR
* Att få uppleva spädbarnstiden en gång till
* Det är mysigt och underbart med små spädisar

Ja.. Jag kan faktiskt inte komma på fler fördelar i skrivande stund, och dem enda fördelar jag i skrivande stund kommer på är ju faktiskt bara rent känslomässiga själ.. Inte för att man ska ta så lätt på det alltid men..

Nackdelar då?

NACKDELAR
* Behöva gå igenom hela cirkusen för att för det första BLI gravid. Bara denna tid var väldigt jobbig för mig båda dem två första gångerna.
* Att vara gravid. Första graviditeten var jobbig, andra ännu jobbigare, hur jobbig lär då inte den tredje bli?

* Jag fick förlossningsdepression med Milo. Tänk om jag får det igen? Kommer jag klara av då att ta hand om tre barn, samtidigt som jag mår dåligt psykiskt?
* Jag upplever trotsen Milo är inne i nu och som Mira med säkerhet också lär komma i efterhand som VÄLDIGT jobbig. Skulle jag verkligen orka med detta med ett tredje barn?

Sedan är det mkt rent praktiskt och ekonomiskt:

* Tre barn kräver större bil = ännu en dyr kostnad

* Vi har inte fler barnrum, vilket skulle innebära att vi fått börja bygga och renovera igen = dyrt och vart ska vi ha det rummet?
* Det är inte alltid lätt att skaffa barnvakt till två barn. Lär bli ännu svårare med tre = ensamtid för mig och Fredrik när?!?!

Ja.. När jag sitter här och skriver ner detta så känner jag mer o mer att det nog är rätt beslut trots allt att inte skaffa fler barn. Känns även skönt att ha kommit på varför jag har så svårt att släppa tanken på en trea - lättare att bearbeta det och gå vidare

  Igår sa en väninna till mig att hon var intresserad av att köpa (alla?) mina mammakläder och gamla barnkläder att sälja i sin webbutik. Blev väldigt glad över att där "äntligen" var någon som var intresserad av att köpa dem, samtidigt som det plötsligt kändes så väldigt "definitivt". Och samtidigt som jag kände en lättnad att bli av med dem, samtidigt kom en sorg över mig. Just för att det plötsligt kändes så definitivt. DET BLIR INGA FLER BARN för oss. Jag har fått höra ett alldeles nykläckt barn skrika för första gången, för sista gången, jag har fått hålla ett alldeles nykläckt barn i min famn för sista gången, jag har fått lukta på och mysa med ett alldeles nykläckt barn för sista gången.. Plötsligt känns det som att jag inte njöt tillräckligt mycket när Mira kom till världen, även om jag egentligen vet att jag faktiskt gjorde det.
Jag börjar faktiskt nästan gråta när jag tänker på det.   

Men samtidigt så känner jag ändå mig "färdig med barn". Sedan att man nog alltid kommer önska att man kunnat få uppleva detta fantastiska om och om igen, att få höra sitt alldeles nykläckta barn skrika för första gången och att få hålla sitt barn för första gången, få uppleva den mysiga (men samtidigt jobbiga så klart) spädbarnstiden. Det kommer man nog aldrig ifrån. Oavsett hur många barn man har, kommer man nog alltid sakna denna första fantastiska och obeskrivbara tid. *ler*

Sedan att jag säljer alla kläderna nu BEHÖVER ju inte betyda att det absolut inte blir fler barn. OM vi nu skulle få för oss att skaffa fler barn så kan man ju faktiskt köpa nya kläder. Det lär man ju vilja göra oavsett, samt att man ju lär få en hel del nya kläder av släkt och familj. *ler* Det är mammabyxorna isf som det kan kännas lite surt att ha sålt om man nu skulle ångra sig. Dem kostar ju ändå en del, och är inte precis något man får av släkt och vänner. *ler* Så jag funderar faktiskt på att spara 2-3 par mammabyxor, dvs inte sälja alla mina mammabyxor nu. Och sedan sälja dem om ett par-tre år när vi är mer än 100% säkra på att det inte kommer bli fler barn. *ler* Även om det känns som att vi är 100% säkra redan nu på att det inte blir fler barn, så hade det nog inte varit helt fel att vänta i ett par-tre år innan man säljer ALLA mammabyxorna. "Better be safe than sorry", sas. *ler*

Nej. Jag ÄR faktiskt fullkomligt nöjd. Vi har fått två friska och välmående barn, vi har fått både en pojke och en flicka precis som vi alltid önskat. Så beslutet att sälja kläderna känns helt ok även om det känns så definitivt. *ler* (men som sagt; better be safe than sorry, så väntar ett par-tre år med att sälja samtliga mammabyxor som ju ändå kostar en del)

På tal om barn så har lillan vaknat från sin sovstund nu. Så; mystajm!