Idag har jag äntligen gått 12 fulla veckor, dvs gått in i vecka 13, och den största risken för missfall har nu minskat. Jätteskönt!   

Jag är mycket mer nojjig denna gången känner jag. Var inte det precis i början, men dem sista 3-4 veckorna har jag känt mig mer nojjig. När jag var gravid med Milo trodde jag att jag skulle vara MINDRE nojjig under andra graviditeten eftersom att jag ju då vet mer vad det är som händer. Men jag tror att det är just detta som gör att jag faktiskt är MER nojjig denna gången. Visst, jag känner mig lugnare på ett vis, just att jag vet mer vad som känns som det ska och vad som inte känns riktigt ok sas, men samtidigt vet jag ju också mer om vad som faktiskt kan hända, och just detta gör mig nojjig. Sedan känner jag också att om något skulle hända så jag får missfall, orkar vi verkligen "gå på det igen" då? Självklart kommer vi göra det, men.. Ja jag vill inte tänka tanken bara. Nu när vi sett vår lilla "böna" på ul har jag fäst mig mer vid den, pratar mer med den och smeker mig mer på magen som ett tecken på att jag älskar den och hoppas att den mår bra. Och, jag upplevde "vår resa" till denna graviditeten som väldigt frustrerande och jobbig, och då behöva gå igenom det en gång till..   Inget jag skulle se fram emot. Visst, skulle vi någon gång få för oss att försöka oss på en liten trea får man ju gå igenom det igen, men då är man ju inställd på det på ett helt annat vis. Men, i nuläget är det inget vi planerar. Vi känner båda två att två barn är precis lagom. Ska ju orka med och ha råd till att hålla alla barnen också. *ler* Och, så som jag mått och delvis mår, under denna graviditeten.. Gå igenom detta en gång till? Uj.. Nej, det är inget jag känner just nu, att jag skulle orka med. Ständigt illamående, kräka, fruktansvärd trötthet.. Och dessutom redan fått problem med foglossning och sedan igår även ischias.. Visst, vad gör man inte för sin lilla familjemedlem men.. Ne.. Får bli en liten sladdis om en 5 år eller något sådant i så fall. *skrattar*   (men mamma, nej, det är inte lönt att du börjar hoppas på något..   )

                                                  
         ****

Idag är jag ledig från jobb, och vilket strålande väder jag har fått på min lediga dag!   Sitter på altanen under parasollen och både Milo, Armani (hunden) och Mozart (katten) springer fritt omkring i trädgården (skönt med en katt som man kan ha löst i trädgården utan koppel och utan att han rymmer. Men under uppsikt så klart..). Gillar mitt liv just nu kan jag säga.      
Imorgon och på torsd är det dock jobbedags igen. 7-15 imorgon och 16-23 på torsd. Ledig på fredag, och skulle ha varit ledig på lörd-sönd också, men har bytt med en kollega, så ska jobba 7-14 både lörd-sönd.
Ikväll är det bilträff med gamla bilar och grillning, hos mina svärföräldrar. Brukar vara rätt trevligt. Och detta året kommer även mina föräldrar upp, så det ska bli extra trevligt ikväll.   
På fredag ska vi på en examensfest hos Fredriks kusin. Hon och hennes familj vet inte om ännu att jag är gravid (om inte någon annan i familjen berättat det eller om dem sett det på facebook, vill säga), så ska bli spännande att se hur fort och hur dem reagerar på min mage som redan nu ser ut att vara i runt v.18-20 *ler*
Helgen har vi inget planerat vad jag vet just nu, mer än att jag ska jobba på dagen dårå.

Nehe.. Nu börjar min mage kurra ordentligt. Lunchtajm tror jag minsann!

 

Maria

28 juni 2011 12:55

ska du inte lägga upp lite bilder på magen snart så man får se hur "stor" den har blivit? Om den då är som i v 18-19 ca så är det ju ändå liten kula eller?? kram

Lina

28 juni 2011 13:26

Den är kanske lite större än som i runt v.18-20, men oavsett så är den ju då ganska stor eftersom att jag bara är i v.13 *ler* Bilder kommer, ska bara be maken ta några och sedan hjälpa mig föra över dem :-) Kram

 

Mamma

28 juni 2011 16:06

Förstår att du är lite extra nojjig denna gången eftersom att du vet vad som kan hända...men du tänk inte på det..Du har ju oxå lite mer kött på benen denna gång så att säga.
A då ett litet sladdis får det väl bli haha = skojar bara..= tänk inte så långt fram.
Instämmer med Maria, lite magbilder ser vi framemot.
Förstår att du gillar ditt liv just nu...en snäll o kär man...en underbar son...fina djur..och ett härligt liv på landet..med goa vänner o svärföräldra...bättre kan du INTE få det.

 

Sara

30 juni 2011 05:51

Grattis Lina! Vad roligt att ni ska få en plutt till! Och vad skönt att du inte ska gå höggravid över hela sommarn (fast oandrasidan åker du på projekt leta vinterjacka- inte heller så skoj...:) )
Riktigt skoj att du börjat blogga igen, jag kikar in med jämna mellanrum även om jag inte gjort så mycket väsen av mig tidigare...

Ta hand om dig!(er!)
Kram,
Sara

Lina

30 juni 2011 14:44

Tack så mycket :-) Jag har redan vinterjacka sedan jag var gravid med Milo, så det behöver jag inte tänka på :-) Är ju beräknad ungefär samtidigt som jag var med Milo så.. hehe :-)

KraM!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hehe, jodå, jag gör mer än bara tränar nu för tiden, men jag ska erkänna att träningen och viktminskningen ÄR en väldigt stor del av mitt liv just nu. Därför blir denna bloggen lite "lidande" just nu när jag är så fokuserad på träningen och viktminsk...

    Jag vet inte hur många som egentligen läser min blogg eftersom att jag nästan aldrig får några kommentarer, men jag väljer att uppdatera den ändå.          Mitt liv har den senaste tiden mestadels handlat om min viktresa, något som n...

Mitt liv just nu består mest av träning, jobba och att mysa med barnen. Och detta känns väldigt bra.          Jag har varit tillbaka på jobb i ca 1,5 månad nu, och det känns jättebra. Det är väldigt skönt att vara igång och jobba igen, ha lit...

    Idag när jag o Fredrik var på Väla gick vi in på Desigual för att jag ville se om där fanns någon snygg klänning jag kunde ha som "målviktsklänning". Som vanligt hade dem många snygga klänningar men inte så många som jag kände wow DEN var ri...

Nu är Mira inne på sin andra inskolningsvecka på dagis. Hon hade förmodligen bara behövt en vecka egentligen, men vi valde att ta två för att vara på den säkra sidan med sjukdomar o allt.     Trots att det är hennes andra vecka nu tycker jag fo...