Nu blir det till att försöka vara "prinsessa på soffan" så mycket som möjligt dessa två sista dagar på det "gamla året". Dvs försöka att bara ta det lugnt och be Fredrik passa upp mig riktigt mycket.. hihi   
Har ju haft mycket problem med huvudvärk och magvärk dem sista dagarna, och från och till har jag även känt av något som känns som mensvärk. Mensvärkskänslan har dock inte varit speciellt ihärdig, utan har försvunnit lika fort som den kom mer eller mindre. Men sedan igårkväll har det känts som att hon trycker på neråt ganska bra, och i morse vaknade jag upp med en ganska ihärdig mensvärkskänsla som fortfarande sitter i. Dvs har haft en konstant mensvärkskänsla i snart 2h nu. Och som jag förstått och hört det, så denna mensvärkskänsla är livmodern som övar sig, vet inte om man kan kalla det för "förvärkar" också? Mjukar upp livmodertappen. Och med tanke på hur ihärdig den varit denna morgon så är det nog verkligen dags att försöka ta det så luuuugnt som det bara går. Dvs. försöka vara "prinsessa på soffan". *ler*   

Vill ju inte föda nu så här sent in i december månad. Det är säkert mysigt på många sätt att vara ett decemberbarn, men att fylla år i slutet av december, mellan jul och nyår kan ju inte vara någon hit. Så känner jag iaf. Så nej, bättre att vänta tills på söndag tycker jag, då är vi ändå inne på det nya året. *ler*

Efter att ha varit ledig i en hel vecka, jobbar Fredrik idag. Vilket känns lite dumt, framför allt nu när vi är så här nära "målet att inte föda innan januari". *ler* Inte helt lätt att bara ta det lugnt och vara "prinsessa på soffan" när jag är ensam hemma med Milo. Får försöka få han att underhålla sig själv så mycket som möjligt idag helt enkelt, sedan får det väl bli lite lek med lera vid köksbordet i em.

Passar på att önska alla mina läsare ett riktigt

GOTT NYTT ÅR!!   

Ja halvt handikappad kände jag mig hela em. och kvällen igår.
Igår em. småsprang (dvs små korta halvsnabba steg) jag typ 20 m på vägen tillbaka från postlådan för att det sprang en älg på åkern (första gången vi sett en älg här!) och jag ville att Fredrik skulle få se den. Prata om att jag fick betala för det sedan resten av em. och kvällen! Har nog aldrig haft så ont i fogarna som jag hade hela em o kvällen igår. Riktigt jäkla ont hade jag!    Så numera kan man alltså inte ens småspringa med små korta steg ens 20 m, utan att man blir näst in till handikappad efteråt..   
Vi var bjudna till Fredriks föräldrar igårkväll, vi och mina föräldrar, och jag kan ju inte påstå att jag kände mig vidare social och trevlig.   Fogarna gjorde som sagt riktigt jäkla ont, oavsett om jag stod stilla, gick omkring eller satt ner. Halvlåg jag eller låg helt, så kändes det dock lite bättre. Ryggen spökade riktigt mycket också, så jag klarade bara av att sitta vid bordet på en vanlig stol när vi åt. Så fort vi ätigt färdigt var jag tvungen att gå in och lägga mig i soffan för att det inte skulle kännas som att ryggen skulle gå rakt av eller något.

Hade sett fram emot gårdagen, att sitta och prata och ha trevligt med både mina och Fredriks föräldrar, för att det brukar vara riktigt trevligt och mysigt. I stället fick jag ligga inne i soffan och vara lagom osocial större delen av kvällen.    Inte precis vad jag hade tänkt mig. Allt pga en jäkla ÄLG! *ler smått*

Milo var iaf pigg och glad och underhöll oss alla hela kvällen. *ler*    Det var först närmare 23:00 som han så smått började tackla av. En liten stund.. Sedan fick han plötsligt ny energi igen och underhöll oss igen fram till vi körde hem runt 23:40. *ler*

Mina föräldrar sov över här i natt, och körde hem vid 10:40 tiden.

Pust!! Allt såg bra ut idag också! Undertrycket hade stiget ytterligare, men övertrycket hade sjunkit till det mer normala igen. Trycket låg idag på 135/85. Och urinprovet visade på inga spår av äggvita! Så allt ser mao fortfarande BRA ut! Min kropp sköter mao fortfarande sig som den ska!       SÅÅ skönt!!   

Huvudvärken trodde hon berodde på hormonerna nu så här i slutet. Magvärken kunde hon inte riktigt förklara, men hon trodde inte att det var någon fara, att det bara är som att lillan växer och blir större, och mao trycker på mer. Men skulle jag få en blixtrande/flimmrande huvudvärk så skulle jag ringa in till förlossningen direkt.

Sf måttet hade ökat 1 cm på en vecka även denna gång, så det ligger nu på 35 cm, så följer fortfarande sin kurva jättefint. Hon var lite lugnare idag, så idag pickade hjärtat på i lite mer normala 153 slag. Förra veckan var hon ju riktigt pigg o vild, så då pickade det på i hela 161 slag. *ler*

Eftersom att jag ska träffa läkaren nästa vecka, och hon har semester nästa vecka, tyckte hon vi kunde vänta med nästa besök till den 10 jan. Om jag inte redan fött då, mao. *ler* Jag skulle be läkaren kolla mitt blodtryck och urin så att det blir kollat nästa vecka också, och så skulle jag fråga han vad hans åsikt är huruvida jag bör gå över tiden eller inte. Jag hoppas så klart han kommer svara nej på detta.     Antar att det blir igångsättning runt den 10:onde om hon inte kikat ut innan, om jag nu enligt honom inte bör gå över tiden.

Är iaf. SÅ lättad över att allt fortfarande ser bra ut! Nu är det bara att fortsätta försöka ta det så lugnt det går, och hoppas att kroppen fortsätter sköta sig som den ska *ler*

Nu är jag så där supernervös inför mvc/bm besöket igen som jag var för någon vecka sedan också.    Är denna gång nervös över vad både urinprovet och blodtrycket ska visa pga att jag dem senaste 4-5 dagarna haft mycket problem med huvudvärk, ont i magen, samt att mina ben och fötter börjat svullna upp på kvällarna. Och för en vecka sedan hade jag ju fått en blodtryckshöjning. För två veckor sedan låg blodtrycket som vanligt på 135/65, men förra veckan hade det stiget till 140/80. Vet att det är inom gränsen för normalt, men det är dock en höjning, och hon sa att det är först när övertrycket överstiger 140 som man ska börja vara extra uppmärksam. Är rädd att det ska vara över 140 idag, med tanke på hur jag mått dem senaste dagarna.   

Är blodtrycket (för) högt idag kommer jag nog vilja att vi begär planerat snitt. För att även om jag väldigt gärna vill uppleva en vaginal förlossning, så vill jag absolut INTE riskera någonting. Och är blodtrycket för högt idag, känner jag att jag inte vill chansa. Det är det inte värt. Kommer bli ledsen om det nu blir så. Känns som att det vore ju självaste F*N om havandeskapsförgiftning skulle börja spöka NU, när jag är så här nära målet. Gick in i v.39, dvs 38+0 idag, mao 2 v kvar till bf. Men, är det så att jag börjat visa tecken på hf nu, så är det faktiskt inte värt risken att chansa. Inte med tanke på hur det gick sist.

Kan inte klockan vara 13:00 snart?

Uppdatering kommer..

Tänk, om fem dagar, mindre än en vecka, är 2011 slut och vi är inne på ett nytt år. Igen. Åren springer bara iväg! Milo är snart 3 år, dvs det är snart 3 år sedan jag blev mamma för första gången, och snart är jag TVÅ barns mamma! Hur och när hände detta liksom?! *skrattar*   
Denna graviditeten har gått SJUKT fort, samtidigt som det känns som att jag varit gravid i ett helt år redan. *ler* Och nu är det bara drygt två veckor kvar till bf.. Oj? Jag kan alltså bli tvåbarns mamma allt från idag till om fyra veckor.. Vill helst inte bli två barns mamma idag, men hellre det än att vänta fyra veckor till jag kan ärligt säga.. 
Ska till mvc på bm besök imorgon em. HOPPAS att det blir det sista innan lillan kikar ut, men misstänker att det kommer bli åtminstone ett besök till. Känns bra att jag ska till bm'an imorgon iaf, för att mina fötter och ben har börjat svullna upp ganska bra på kvällarna dem 2-3 sista dagarna, så det känns bra att få kollat blodtrycket och urinet (så att det inte börjat komma någon äggvita). Blodtrycket var ju något förhöjt förra veckan, så lite orolig är man allt, nu när både fötter och ben börjat svullna upp på kvällarna dem sista dagarna. Har dessutom haft mkt problem med huvudvärk och ont i magen dem 2-3 sista dagarna.  Ska inte vara på mvc förens kl.13:00 imorgon, så får väl försöka se till så att jag har att göra hela fm. så att dagen fram till 13:00 går riktigt fort.

På tisd nästa vecka ska jag/vi in på flödes&ul-kontroll, samt KLARA samtal. Ska bli spännande att se om detta blir sista ul'et. Har ju trott dem två sista gångerna att det skulle ha varit sista gången vi fick se vår lilla sessa på ul, men så har det ju inte blivet. *ler*    Som Fredrik sagt dem två sista gångerna, att den lilla stackaren är så "sönderlyst" nu så hon kommer väl vara självlysande eller något när hon kikar ut. *skrattar*     Ska iaf bli spännande att se hur mycket hon växt på tre veckor, om hon växt på lika bra som sist, eller om hon stannat till/saktat ner lite i tillväxten sas. Gör inget om hon saktat ner lite grand iaf, så att hon inte blir lika stor som sin bror när hon kikar ut. *ler* Men det viktigaste är ju så klart att hon mår bra när hon kikar ut. Minns ju hur LITEN Milo var när han kikade ut, sina 4,3 kg till trots. *ler* Jag har sagt det många gånger, att Milo som ändå vägde 4,3 kg var verkligen LITEN. Hur små är då inte dem bebisar som väger 3,5kg?! Dem måste ju vara pyttesmå!! *skrattar*

Anyway..
Igår var vi hos Fredriks föräldrar och firade lite jul med hans familj. Blev ingen julmat direkt, men det gjorde absolut ingenting. Blev en jättegod gryta med kyckling och ugnsstekta potatis till det. Och till efterrätt blev det apelsinrisgröt. Jättegott och friskt! Efter maten blev det julklappsutdelning. Jag fick bl.a underlakan och påslakanset (som vi önskat oss nu när vi köpt ny säng), handdukar, Allers Matkalender 2012 mm. Till lillan fick vi underlakan och påslakanset till spjälsängen, dregelskydd och filtar. Milo fick bl.a kläder, en stor leksakssopbil, lera mm. Vi blev mycket nöjda med allt.    Hade en mycket trevlig kväll igår, var väl hemma vid 22:30 tiden.

Imorgon ska vi till Fredriks föräldrar på middag igen, men denna gången är det bara vi och mina föräldrar. Ska bli riktigt trevligt. Sedan är det snart lördag och nyårsafton, och ja.. Sedan är vi inne i 2012, och då är lillan VARMT välkommen precis vilken dag som helst! "Better sooner than later" så fort vi kommit in i januari..   

Dags att berätta lite om julafton kanske, så där en två dagar senare. *ler*

Julafton i år hade väl kunnat vara bättre på ett sätt. Milo var nämligen sjuk.    Inte så att vi behövde stanna hemma pga det, men han hade feber och ont i hals och öron den stackaren.     Så hela dagen fram till runt 16:00 var det inte mycket med honom. Då satt han mest hos oss och hängde och halvsov. Men efter runt 16:00 så var han plötsligt pigg och glad igen. Då hade han fått Alvedon vid 09:00, 13:00, och Ipren vid 15:30. Men när han väl piggnat till då efter 16:00 någon gång så var det full rulle på han tills klockan var runt 22:00. *ler*  Då började han tackla av igen. Men då var det en blandning av lång dag och att febern började komma tillbaka igen. Men bortsett från detta var det en mysig och trevlig julafton som vanligt.   

Vi steg upp strax innan 08:30, och direkt efter att vi ätigt frukost gjorde vi två formar med Jansons frestelse. En form skulle vi ha med oss till jullunchen hos Fredriks föräldrar och den andra skulle vi ha med oss ner till mina föräldrar. Vi skiftar om med vart vi firar julafton på kvällen, men de åren vi firar här uppe, börjar vi firandet redan vid 12:00 och håller på enda till kvällen. De åren vi firar nere hos mina föräldrar håller vi också på hela dagen och kvällen, men då börjar vi firandet hos Fredriks föräldrar vid 12:00, är där till runt 14:00, och då kör vi ner till Trelleborg och ser på Kalle Anka och firar resten av julen där nere. Dem åren vi firar här uppe är vi alltså inte alls nere i Trelleborg, förens en eller ett par dagar senare.

I alla fall så började vi alltså då firandet med jullunch hos Fredriks föräldrar. Då äter vi vanlig julmat med dem innan vi sedan kör ner till Trelleborg. När vi kommer ner till Trelleborg brukar vi se på Kalle och dricka glögg o äta pepparkakor. Efter Kalle börjar sedan silla bordet, och efter en kort paus den varma julmaten. Sedan pausar vi en timmes tid innan vi äter gröten, och efter gröten är det dags att dela ut julklapparna.

I år delade alla barnen ut klapparna (Milo, Albin och André). Mamma läste på paketen och sedan delade barnen ut dem. Fungerade väldigt bra får jag säga. Milo fick en del bilar, playdoo lera, en tröja, lego, och en tågbana. Jag och Fredrik fick vars ett litet träspel med kula och presentkort på KappAhl. Jag hade köpt en pepparkvarn till Fredrik som han velat ha länge, och Fredrik köpte en ny radio/stereo vi ska ha i köket, till mig. Blev inga personliga julklappar till varandra i år mao.

Efter julklappsöppnandet blev det kaffe och gottebord.
Hade en mysig och trevlig julafton och vid 23:00 tiden körde vi hem. Då var vi alla, framför allt Milo, ganska bra trötta. Dagen efter fick vi sovmorgon enda till 09:15. Skönt!!    Vaknade som sagt runt 09:15, men steg inte upp förens strax efter 10:00. Sedan tog vi mest bara det lugnt resten av dagen. Var på eftermiddagsfika hos Fredriks föräldrar, men annars var vi bara hemma och mös. Avslutade kvällen med hämtepizza och en film. Milo var fortfarande inte helt frisk igår, så han somnade i soffan runt 17:40. Lät han sova i 20 min. Så han fick inte sova så länge, men det räckte för att vi sedan inte skulle få han att somna förens närmare 23:00. Tur att ingen av oss skulle upp tidigt idag iaf. *ler*

Ikväll ska vi till Fredriks föräldrar och fira lite extra jul med dem skulle man kunna säga. Sedan på onsd kommer mina föräldrar upp, dem och vi är då bjudna på middag hos Fredriks föräldrar. Dem ska sova över för att inte behöva köra hem mitt i natten och för att båda ska kunna dricka lite vin och öl. Sedan är det nyårsafton på lörd, och då ska vi till Fredriks syster. Så det blir mycket firande denna veckan. På det viset hoppas jag att lillan inte väljer att komma förens några dagar in på det nya året, så att jag hinner vila upp mig, men väldigt gärna innan den 10:onde då hon är uträknad till. *ler*

Sitter här och gråter för att jag känner mig som världens sämsta mamma.   
Milo har inte gjort annat än att gnälla, bråka och trotsa dem två sista dagarna. Eller, dem sista veckorna skulle jag vilja säga, men detta är första gången han hållit på två dagar på raken, från morgon till sen em. Inte så konstigt att jag haft mycket förvärkar dem sista dagarna, ont i magen och mår illa. Lillan där inne blir väl minst lika stressad och frustrerad som jag är.   

Men jag skyller absolut INGET på Milo! Självklart INTE! Det är inte hans fel att hans mamma känner sig/är ständigt trött, orkeslös, har ont och känner sig stor och otymplig. Jag har mått ganska dåligt i princip hela graviditeten, men dem 2-3 sista månaderna har varit dem jobbigaste. Får mer ont ju längre in i graviditeten jag går, blir tröttare, får sämre tålamod och ork. I princip det enda jag orkar just nu är att halvsitta i soffan framför datorn eller ligga ner och se på tv. Känner mig som världens slöaste mamma.    Inte så konstigt att Milo känner sig frustrerad och uttråkad och tar ut det genom att bråka, gnälla och trotsa. Vilket barn hade inte gjort det?

För att öht orka ta hand om Milo just nu, så de dagar han är hemma och inte på dagis, så försöker jag få han att se på tv och/eller leka själv på förmiddagen, sedan på em. försöker jag underhålla han lite iaf, genom att rita med han, bygga klossar mm. Och detta har han accepterat. Fram tills för ett par-tre veckor sedan. Nu är han väl lika trött och frustrerad som sin mor.

När lillan är ute ska alla extrakilon bort! Jag är trött på att känna mig stor och trött. Jag vill känna mig smal och framför allt PIGG! Och jag vet ju av erfarenhet att utan en massa extrakilon så BLIR man faktiskt piggare! Så jag ska använda denna jobbiga graviditet med trötthet, stor mage och ont i rygg o fogar, som motivation till att bli av med resterande extrakilon, så fort lillan är ute och amningen och allt sådant kommit igång och börjat fungera, dvs så fort orken efter förlossningen är tillbaka. Jag vill känna mig som en pigg och glad mamma igen!

I måndags var jag på mvc och då kom jag äntligen ihåg att be om att få en kopia från journalen med Milo. Har letat över allt hemma, men kan inte hitta den. Skulle vara väldigt kul att kunna jämföra denna graviditeten med Milo. Men varje gång jag varit där har jag glömt att be om det, kommit på det på vägen hem typ.. Men i måndags kom jag äntligen ihåg det! *ler*   

Vi tog iaf nya blodprover och vikt i måndags, samt då dem vanliga undersökningarna. Dem blodprover hon kunde se resultatet direkt såg bra ut. Mitt järnvärde hade höjts ytterligare, från 129 för runt 1,5 månad sedan, till 134. Men jag kunde ändå fortsätta ta en tablett var annan dag tyckte hon. Det skadar ju inte. Vågen hamnade på 80. Egentligen 80,2, och jag tycker egentligen att hon kunnat runda av det till närmare 79,5 än 80, för att kläderna jag hade på mig i måndags vägde en hel del. Bla. en tjock grovt stickad långtröja. Men men, kan väl kanske kvitta egentligen. Hur som helst innebär det att jag hittills har gått upp ca 12 kg. Och +12 kg i v.36+5 som var var i i måndags, är helt ok, normalt och bra. Varken för mycket eller för lite.   Med Milo hade jag i samma vecka (5 dagar tidigare tom.) gått upp nästan 14 kg.. Så dessa 12 kg klagar jag absolut inte på.   
Mitt blodtryck hade höjts något, men ligger fortfarande inom gränsen för normalt, även om det är lite åt det högre hållet. Hade höjts från 130/65 för två veckor sedan, till 140/80. Sf. måttet hade även denna gång endast växt en cm på två veckor, till 34. Lillan var riktigt pigg och aktiv och sparkade och hade sig nästan hela tiden när hon skulle mäta hjärtljudet, så hennes hjärta slog på i hela 161 friska slag i måndags.   
From. nu ska jag dit en gång i veckan, så jag ska dit igen på onsd nästa vecka. Då har jag gått in i v.38+0, dvs v.39

Fick som sagt kopia på papperna från när jag var gravid med Milo, och tänkte att det kunde vara kul att jämföra.

Milo
Min inskrivningsvikt i v.10 låg på 75 kg, järnvärdet låg på 128 och mitt blodtryck låg på 130/70.
Lillan
Min inskrivningsvikt i v.11 låg på 68 kg, järnvärdet låg på 126 och mitt blodtryck låg på 125/60.

Milo
v. 24+0 - Sf mått: 23, hjärtljud 148, blodtryck 140/65
Lillan
v.24+6 - Sf mått: 25, hjärtljud 154, blodtryck 130/65

Milo
v.27+0 - Sf mått: 26, hjärtljud 138, blodtryck 135/65
Lillan
28+2 - Sf mått: 27, hjärtljud 152, blodtryck 110/70

Milo
v.31+0 - Sf mått: 29, hjärtljud 142, blodtryck 155/75
Lillan
v.30+6 - Sf mått 30, hjärtljud 154, blodtryck 135/65

Milo
v. 32+0 - Sf mått ? , hjärtljud 145, blodtryck 140/70
Lillan
v.32+6 - Sf mått 32, hjärtljud 158, blodtryck 135/65

Milo

v. 34+0 - Sf mått 33, hjärtljud 135, blodtryck 140/75
Lillan
v. 34+6 - Sf mått 33 , hjärtljud 153, blodtryck 130/65

Milo
v. v.37+0 - Sf mått 36, hjärtljud 137, blodtryck 150/80, Milos huvud fortfarande ruckbart
Lillan
v. 36+5 - Sf mått 34, hjärtljud 161, blodtryck 140/80, Lillans huvud är nu fixerat

Ja som ni ser så har jag ju inte gått dit i exakt samma veckor o veckodagar med Milo som denna gången, men har ändå skrivet upp de olika måtten i samma graviditets vecka, och som ni ser skiljer det ändå ganska mycket. Tex. så är mitt Sf mått för nuvarande ca 2 cm mindre denna gången än när jag var gravid med Milo, mao. min mage är ca 2 cm mindre denna gången. Och med Milo hade jag som jag skrev lite längre upp gått upp ca 14 kg denna veckan jag är i nu, och denna gång har jag alltså "bara" gått upp 12 kg ännu så länge. Och, i v.37+0 var Milos huvud fortfarande ruckbart, och i samma vecka (-2 dagar) denna gången är lillans huvud redan fixerat. Milos huvud fixerades inte förens lite mer än 2 veckor senare, i v.39+0

Mitt blodtryck var redan vid inskrivningen lite högre med Milo än det var denna gången. Men visst, denna gången vägde jag också 8 kg mindre vid inskrivningen än med Milo, och det påverkar ju också blodtrycket. Sedan fortsatte mitt blodtryck ligga lite halvhögt (men inom gränsen för normalt) hela graviteteten igenom, och runt v.31 började det redan då, bli lite "farligt högt". I v.36 var jag inne på ett extra besök för att kolla blodtrycket, och då låg det på 160/85, men sänktes till 150/80 efter en stunds vila. Den veckan Milos huvud fixerades, v.39+0, var mitt sista besök på mvc innan jag sedan blev inlagd bara några dagar senare pga högt blodtryck (tror det låg på runt 180/90 eller något sådant) och protein i urinet. Mitt blodtryck låg på sista mvc besöket på 140/90. Sf. måttet låg då på 38. Och som sagt bara några få dagar senare (3-4 dagar senare) låg blodtrycket på runt 180/90.. Och på mitt uträknade bf den 6 januari kom en läkare in och sa att som vi säkert hade förstått så hade jag fått havandeskapsförgiftning, och att han hade tagit beslutet att dem inte hade någon anledning att avvakta längre eftersom att jag ju var fullgången, och som sagt hade tydliga tecken på havandeskapsförgiftning, så dem skulle sätta igång mig. Hur det sedan slutade vet ni ju redan. Inte så bra mao, men vi kom iaf ur det hela friska och levande till slut. *ler*

Denna gången ser ju allt MYCKET bättre ut. Jag väger mindre och blodtrycket är fortfarande inom gränsen för normalt, och jag har fortfarande inga spår av protein i urinet. Ja jag är mindre hela jag skulle man kunna säga, tom. sf måttet är ju mindre denna gången. *ler*    Så som det ser ut i nuläget har jag inga tecken öht på havandeskapsförgiftning, och lillan ser ut att bli åtminstone lite mindre än Milo. *ler*
Gick in i v.38 idag, dvs 37+0 och det är 20 dagar kvar till bf. Hoppas hoppas inte jag kommer gå över tiden. Är SÅ trött hela jag, och jag lär ju inte bli piggare precis, innan hon kikat ut. Foglossningen och ryggvärken är riktigt jobbig också, och jag har dem 3 sista dagarna börjat få en hel del förvärkar. Dem gör inte speciellt ont egentligen, men till skillnad från dem vanliga sammandragningarna som ju egentligen bara känns obehagliga och som bara sitter i magen, så känns dem här, och dem känns även i ryggen. Dvs dem gör inte speciellt ont, men dem känns OCH är obehagliga. Och som sagt, dem känns inte bara i magen, utan även i ryggen. Hänger ni med hur jag menar? hehe   

Aja.. Dags att avsluta kanske? Inlägget är som vanligt långt nog redan ändå..