Ja i lördags blev man ett år äldre. (Och det blev visst Danny Saucedo också.. *waw* *flinar*  ) 31 år.. Rätt tråkig ålder, siffra, egentligen.. 30 låter bättre..   

Jag fick min första present redan 2 min över midnatt (natten till lördag).    Vi låg i sängen och Fredrik höll på med sin mobil och jag låg och läste. Helt plötsligt hör jag ett ljud och att något vibrerar från mitt nattduksbord. Det tar ett tag innan jag kopplar var det kommer ifrån, och tror först att det är min mobil som fått något konstigt ryck. Vore inte helt överraskande, den har bråkat rätt mkt den sista tiden. Tittar till min mobil, inget meddelande eller något på den, så läser vidare. Sedan hör jag det igen. Denna gången tycker jag det är riktigt konstigt och frågar Fredrik om inte han också hör det konstiga ljudet från mitt nattduksbord. Men jag fattar fortfarande inte vart det kommer ifrån. Tredje gången jag hör ljudet fattar jag äntligen att det kommer från lådan i nattduksbordet. Ibland är man bra trög o seg..   

Öppnar lådan och då hittar jag en mobil.. Tittar på Fredrik och han ligger bara och flinar nöjt.    Min första present från honom var en ny mobil, en Iphone.    Jag säger "ääälskling, du har ju redan köpt ett halsband till mig och skulle väl inte köpa mer?" Han bara "jaa, men den är inte ny, jag har köpt den billigt av en arbetskamrat. Du behövde ju en ny och jag fick erbjudande av en arbetskamrat". Så nu är man alltså ägare till en Iphone.    Den är som sagt begagnad, och det är inte någon av dem nyaste modellerna, men det spelar mindre roll. Det syns knappt att den är begagnad, och Fredrik har köpt ett nytt snyggt skal till den (mörkrosa, jättefin!), och att det inte är den nyaste modellen spelar också mindre roll. Bara den fungerar som den ska och att den är bättre än min gamla. Sedan kan jag ju själv köpa en nyare modell så fort ekonomin tillåter det. Är hur som helst hur nöjd som helst med den, och Fredrik fick så klart massa pussar när jag fick den.   

Min andra present var halsbandet jag själv var med och valde ut för någon vecka sedan. Ett halsband med en rund bricka med en söt blomma och Fredriks, Milos och Miras namn ingraverade i. Behöver jag säga att jag är himla glad och nöjd över mina födelsedagspresenter från min älskade man och barn?   

På kvällen firade vi min födelsedag med tacokväll för några kompisar. Jag hade endast önskat mig en trevlig kväll eftersom att det var relativt impulsivt (meddelade om tacokvällen knappt en vecka innan), men fick iaf en fin blomma och en jättefin skål. Till Mira hade dem köpt en supersöt klänning och body. Kvällen blev riktigt trevlig, och dem uppskattade initiativet väldigt mkt, då vi tyvärr träffas allt för sällan alla vännerna. För det mesta är det bara killarna som ses på sk. "herrmiddag" och vi tjejor på "tjejkväll". Det är allt för sällan vi träffas hela gänget tillsammans sas. Nu var vi inte exakt HELA gänget, men dem flesta iaf. *ler* Alla barnen lekte och busade i vardagsrummet och vi vuxna satt i finrummet och pratade. En mycket trevlig kväll som sagt.   Mycket trevlig födelsedag!   

Igår söndag var jag o Mira på Tupperwareparty hos Johanna. Jag köpte en hushållspappershållare, ostkupa och en sportflaska. Det var faktiskt Fredrik som sa åt mig att jag skulle köpa hushållspappershållaren och ostkupan, vilket är lite förvånande, då han annars alltid brukar säga åt mig att "handla nu inget..", när jag ska på sådana partyn.. (sedan att jag inte alltid lyssnar på det är en annan sak..  ) hehe

Avslutade sedan söndagskvällen hemma med pizza.   

Denna veckan ska jag till Bvc med Mira imorgon. 1½ vecka sedan sist, så det ska bli spännande att se hur mkt hon växt och gått upp i vikt sedan sist. Amningen fungerar fortfarande som den ska, men jag känner att på kvällarna så är det precis som om hon tycker att det är jobbigt att äta, att det är jobbigt att hon behöver jobba lite sas, och blir frusterad på att det inte går fort nog. Får se vad min bvc sköterska säger om det imorgon. Vill ju helst inte börja tillsätta ersättning egentligen då jag är så rädd för att det ska förstöra amningen, men samtidigt blir jag själv frusterad när Mira blir frustrerad, för att hon inte tycker (verkar det som) det går fort nog, så det känns som att det blir lite som en ond cirkel. Framför allt när jag är trött. Då har jag ju automatiskt mindre tålamod, och då blir jag ju lättare frustrerad och irriterad  när hon håller på och strular vid bröstet. Som sagt, det blir som en ond cirkel. Frågan är vad man kan göra åt det? Bara vänta ut det eller vad?

Efter bvc besöket ska jag köra och köpa nya blommor.

På onsdag ska jag o Mira ta tåget ner till Malmö där vi ska på fikaträff med några mammor jag pratar med på Facebook. Ska bli himla trevligt. Det blir första gången jag träffar dem flesta av dem.

På fredag ska jag köra ner till Trelleborg, med båda barnen. Ska träffa och fika med en väninna, och medan jag träffar henne tar mamma hand om Milo. Blir lättare att sitta och prata med min väninna om jag inte behöver underhålla och se efter en otålig 3 åring samtidigt. *ler* Sedan på eftermiddagen följer mamma med oss hem och ska sova över hos oss till på lördagen. På lördagen ska vi fira min födelsedag med familjen o närmaste släkten, så medan vi städar och förbereder tar mamma hand om barnen/hjälper oss ta hand om dem.    På kvällen efter kalaset följer mamma sedan med pappa hem. På söndagen ska vi eventuellt träffa våra kompisar Micke o Johanna för att prata om o planera lite inför sommaren då vi ska campa (med våra husvagnar) tillsammans.

En rätt fullspäckad vecka minsann.. Blir till att försöka ta det lugnt och bara mysa med Mira, hela dagen idag och på torsd. *ler*