Igår var det en fullspikad dag skulle man kunna säga. Först var det Lucia på Milos dagis. Först gick dem små och sedan en stund efter gick dem lite äldre barnen. Det var jätte kul att se alla lussa, men dem stora barnen sjöng lite för många sånger tycker jag. För dem små barnens skull. Inte helt lätt för dem att sitta stilla så länge. *ler* Men det gick helt ok ändå.    Vi körde därifrån strax efter 09:00 (jag och Fredrik, Milo skulle vara på dagis till kl.16:00) När vi kom hem så pysslade Fredrik med sitt och jag slängde mig i soffan. Jag blir inte piggare ju längre in i graviditeten jag går kan jag säga, och min rygg har börjat bråka allt mer.   
Åt lunch vid tolv, sedan strax efter 13:00 bar det av till Helsingborg. Först till Råå för att lämna in "val av bvc" där och sedan till lasarettet/förlossningen. Skulle på flödes och ul-kontroll, samt prata med KLARA gruppen.

Anmälde oss i receptionen och fick en kölapp. När läkaren kom och ropade upp vårt nummer så reste sig ett par som satt två stolar bort från oss snabbare än oss, och följde med läkaren. Fatta att vi blev paffa! Sa till både varandra och till dem andra som satt i väntrummet "sa han inte 61??!" (vårt nummer). Och jodå, visst hade dem andra också hört att han sagt 61. Vi satt först ner en liten stund och var lite villrådda, paffa som sagt. Sedan gick jag fram till receptionen och frågade om han inte ropat upp nummer 61, att det var det nummer vi hade, och att vi hade en tid kl.14:00 för att träffa honom. Och jodå, det kunde hon bekräfta. Hon sa att paret som gick med honom inte verkade förstå svenska så bra, så hon trodde att dem nog inte förstod kösystemet eller något. Så hon gick in i rummet och pratade med läkaren.

Ja där märker man att läkarna måste träffa allt för många patienter, eller så hade han inte så bra koll på vem han skulle träffa när.. Hade han haft koll på att det var mig/oss han skulle träffa borde han ha reagerat direkt eftersom att dem som reste sig upp och följde med han in definitivt inte såg ut som någon "Lina och Fredrik Engkvist".. haha   
Han kom iaf ut igen efter att sköterskan i receptionen varit inne och pratat med han, och jag antar att han först då tittade i sina papper för att se vem det egentligen var han skulle träffa. "Ja jag tyckte väl att hon inte såg ut att heta Lina" sa han, när vi följde med han in på rummet. haha. Som det kan bli.   

Först gjorde han vanligt ul på lillan, "tillväxt ul" kan man väl kalla det. Hjärtat och flödet i navelsträngen fungerade finfint som vanligt, och lillan hon växer på som hon ska. Har vuxit ca 800 g på (ca) 3 veckor. På förra ul'et i v.33+2 vägde hon (ca) 2209 g och låg på +1%. Igår i v.35+6 vägde hon (ca) 3027 g och låg på +11%. Så fortsätter hon växa på i denna takten kommer hon väga ca 3900 g när jag gått 40 fulla veckor. Så lite mindre än sin bror iaf. *ler* Växer hon i denna takten så BORDE hon väga strax under/mindre än sin bror även om jag skulle gå 2v över tiden, med tanke på att Milo vägde 4300 g en dag efter sitt bf. Borde väga runt 4200 g två veckor efter bf, om hon fortsätter växa i denna takten. Men, det vet man ju aldrig. Dels kan hon ju spurta på riktigt ordentligt dem sista veckorna, eller tvärtom, sakta ner sas. Och, sedan är vikten dem räknar ut på ul'et bara en beräknad vikt. Kan nog skilja på så mycket som +/- 1 kg skulle jag tro.

Efter tillväxtkontrollen på henne, kollade han blodflödet på mig så att det fortfarande ser ut som det ska. Och jodå, det såg och hördes precis som det ska även denna gång! Fortfarande inga tecken på havandeskapsförgiftning mao! Känns SÅ skönt! Men, jag ropar inte "hej" förens lillan är ute, för att jag vet att hf. kan komma utan förvarning, som "en blixt från klar himmel". Kan ha varit "fri från tecken på hf" under hela graviditeten, men sedan kan det komma under förlossningen. Så som sagt, jag är jätteglad och lättad över att jag ännu inte har några tecken på hf, men jag ropar inte hej förens hon är ute.

Efter ul'et var det dags att träffa bm'an från KLARA gruppen. Skulle träffa henne kl.15:00, men hon kom och hämtade oss redan 14:45. Tur var nog det, för att vi satt och pratade i över en timme, till kl.16:00   Hon är väldigt lätt och bra att prata med, och det känns som att vi borde ha fått med allt viktigt igår. *ler* Fick mycket bra och lugnande info som vanligt. Hon får verkligen en att tro och känna sig trygg med att "det kommer gå JÄTTEBRA denna gången!"    Vi la upp en förlossningsplan som kändes bra. Ska få prova på både lustgas och akupunktur denna gången, och dem kommer lägga ryggbedövning tidigt.

Pratade även om saker som man som förstföderska nog kan känna sig väldigt nervös över. Nu är jag ju ingen förstföderska eftersom att jag ju har fött barn innan, men på sätt och vis är jag ju det ändå, eftersom att förra slutade i urakut snitt och eftersom att jag i princip inte minns något av förra förlossningen. Och, jag var ju redan inlagd när värkarna började. Pratade om när det är dags att åka in, och även om "skräckhistorierna" man hört om att man kan "skita på sig" under förlossningen. Detta lugnade hon mig med att det KAN man INTE. När förlossningen är igång sätter kroppen automatiskt som en "lucka" i analöppningen så att det inte KAN komma ut någon avföring under förlossningen. Den enda avföring som kan komma ut under förlossningen är den lilla mängd som ev. sitter i "öppningen" sas, man kan alltså inte "tömma tarmen". Så den mängd avföring som ev. kommer ut under förlossningen är en så liten mängd och dem tar ju bort det direkt utan att ens fundera över det eftersom att dem ju varit med om det ett antal gånger. *ler* Så det kändes lugnande. Inte säkert att man tänker på och bryr sig om det under förlossningen oavsett, men nu så här innan kan det kännas rätt lugnande att veta att man alltså INTE kan "skita ner sig". *ler*   

Gick som sagt som vanligt därifrån och kände mig "lugn och trygg" inför förlossningen. Skönt! Ska dit igen den 3 januari, om nu inte lillan kikat ut innan. *ler* Ska även på en till ul/flödeskontroll då, så gårdagens var inte den sista som jag trodde, även om allt såg bra ut. Trodde som sagt inte att det skulle bli fler ul/flödeskontroller efter gårdagens eftersom att allt såg bra ut, så jag blev lite små förvånad över att han ville att vi skulle komma in på en till kontroll om tre veckor. Men, det känns helt klart jättebra att dem vill hålla så noga o bra koll på mig denna gången.   

Efter KLARA samtalet tog vi oss vars en räkmacka och en kopp kaffe nere i cafeterian innan vi körde hem.
Körde sedan direkt ner till Fredriks föräldrar där Milo var; Eva hade varit snäll och hämtat han efter dagis igår. Blev bjudna på kvällsmat och var inte hemma förens strax efter 19:00, och då var det dags att lägga Milo direkt. Han var trött efter en lång dag på dagis och efter att ha varit och lekt hos/med sina farföräldrar hela kvällen, och så skulle han ju upp till dagis idag med. Dock så var han så övertrött när vi skulle lägga han, så han ville INTE lägga sig frivilligt igår om man säger som så..    Är glad att det var Fredrik som tog den nattningen kan jag säga.. Jag erbjöd dock mig att avlösa honom innan han tappade tålamodet med Milo helt och hållet, men han tackade nej. och till slut somnade han ju. *ler*