Har precis kommit hem från mvc och allt såg bra ut som vanligt.   
Jag har fortfarande inga spår av protein i urinet, och blodtrycket är fortfarande bra. Övertrycket är ju något högt, men det är fortfarande inom det normala sas. Det låg idag på 135/65, vilket det gjorde för två veckor sedan också. Sf-måttet hade "bara" ökat två cm denna gången, sist hade det ju ökat 3 cm på två veckor. Det ligger nu på 32 cm. "Denna bebisen ligger nog också på plus" sa hon, men det visste jag ju redan. Inga små bebisar i denna familjen inte. *ler*   Lillans hjärtljud pickade idag på i 158 friska slag i min. Snabbare än dem brukar ligga på, men absolut ingen fara för det. *ler* (brukar ligga på 152-154)
Jag tog upp smärtan jag upplevde på höger sida i lördags, och hon tyckte att det lät som typiska ligamentsmärtor, dem kan tydligen göra rätt rejält ont så här i slutet när magen blir större och tyngre. Så inget att oroa sig över tyckte hon. Skönt.   

Annars har jag FORTFARANDE en grym beslutsångest angående hur jag egentligen vill göra med förlossningen. Ena stunden känns det som helt rätt beslut att välja planerat snitt. Men sedan nästa stund kan jag känna att "nej, planerat snitt känns inte helt rätt ändå, jag VILL ju genomgå en vaginal förlossning EGENTLIGEN". Detta är ju dessutom troligtvis sista chansen att få uppleva en vaginal förlossning, då detta troligtvis är sista graviditeten. Beslutsångest deluxe, minst sagt.   
Har frågat runt vad folk har för upplevelser egentligen, och jag har fått höra lika mycket positivt om planerat snitt, som om vaginal förlossning. Detta gör ju inte det lättare att fatta ett beslut precis. *ler* Dem flesta som genomgått en vaginal förlossning säger att det är det häftigaste dem varit med om i hela sitt liv, att det finns ingen härligare känsla än att föda fram sitt barn och sedan få upp det på bröstet direkt.
Men sedan har jag som sagt hört minst lika mycket positivt om planerat snitt också. Sedan säger "alla" att det är bara jag själv som kan bestämma hur jag vill göra. Och det vet jag ju, det förstår jag själv också. *ler* Men har man då beslutsångest deluxe så behöver man (jag) höra både positiva och negativa aspekter om båda sätten. Som jag sa till Fredrik igår och till min bm på mvc idag, att det är ju fullt normalt att vara nervös och orolig inför sin förlossning, det är nog alla. Men har man då gått igenom en sådan förlossning som jag gjorde, så är man ju ännu mer nervös och orolig. Tror att man då tolkar in för mycket i allt när man varit med om en sådan förlossning som jag var med Milo. Som Fredrik sa, att huvudvärken jag hade för en vecka sedan och värken jag hade i sidan i helgen är säkert fullt normalt att känna under en graviditet, men har man då "min historia bakom sig" så tolkar man direkt detta som "varningssignaler" att något kan vara fel/på G, även om det förmodligen inte är det.
Ska bli skönt att träffa läkaren på fredag iaf, och KLARA gruppen på tisd. Jag behöver verkligen det!

 

Maria

22 november 2011 13:53

förstår om du har beslutsångest.. jag kan ju bara säga som de övriga ang vaginal förlossning att det är ett av det häftigaste jag har upplevt fast det gjorde fruktansvärt ont! jag blev ju igångsatt o det tog 19 timamr innan Isabell kom. jag hade ju bara lustgas o inget annat, ju lite varma riskuddar men inget mer. hade det varit jag hade jag kört på m vanlig förlossning, måärker de att inget händer o innan allt går åt skogen (som det gjorde för dig sist) att snitta. men då måste de ta hänsyn till allt vad jag säger (du i det fallet o fredrik) o göra snittet så att du är vaken. du har säkert fått det förslaget av bm har jag fö mig o jag själv tycker att det verkar som ett vettigt förslag. för som du själv säger så är det förmodligen sista gången du har chans att uppleva en vag.förlossning så då hade jag inte uteslutit den helt. kram

Lina

22 november 2011 15:35

Ja bm'an på KLARA gruppen sa att dem denna gången kommer hålla bättre uppsikt över mig och att dem kommer förbereda för kejsarsnitt i god tid så att jag kan vara vaken, om det skulle gå så långt sas. Så jag vet ju att jag inte har så mycket att oroa mig för EGENTLIGEN. Men tyvärr är det lättare sagt än gjort att inte oroa sig oavsett sas, pga hur det slutade sist :-(

 

mamma

22 november 2011 18:07

Jätteskönt höra att allt gick bra hos Bm!!!
Svårt beslut för dig....men som du själv svarar Maria så:
vet dom din bakgrund och håller *extra* koll/uppsikt
på er under förlossningen..och att dom kommer vara förberedda
på kejsarsnitt i god tid!!!!
Men du, när ni pratat med läkaren och Klara gruppen
så hoppas vi väl på att du/ni kanske bättre känner
hur du/ni vill ha det.
Vilket ni än bestämmer er för så...NI blir ju lyckliga
föräldrar till en söt liten flicka!!

Lina

22 november 2011 18:38

Ja jag hoppas att efter besöket hos KLARA gruppen ska göra mig säkrare och tryggare till mods, med vilket beslut vi ska ta

 

Frugan med Lillan i magen

24 november 2011 07:59

Jag hoppas att KLARA samtalet kan ge dig mer stöd och mer information så att du kan nå ditt beslut.

Bulan kallas för Bulan för att hon alltid får bulor överallt efter hennes klättringsäventyr osv.
Tack så mycket :) Älskar klänningen och träna gör jag för att jag vet om att det underlättar förlossningen och sen så blir mina foglossningar bättre av att cykla.

Hoppas att allt är bra med er.

http://mammasbusungar.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

hehe, jodå, jag gör mer än bara tränar nu för tiden, men jag ska erkänna att träningen och viktminskningen ÄR en väldigt stor del av mitt liv just nu. Därför blir denna bloggen lite "lidande" just nu när jag är så fokuserad på träningen och viktminsk...

    Jag vet inte hur många som egentligen läser min blogg eftersom att jag nästan aldrig får några kommentarer, men jag väljer att uppdatera den ändå.          Mitt liv har den senaste tiden mestadels handlat om min viktresa, något som n...

Mitt liv just nu består mest av träning, jobba och att mysa med barnen. Och detta känns väldigt bra.          Jag har varit tillbaka på jobb i ca 1,5 månad nu, och det känns jättebra. Det är väldigt skönt att vara igång och jobba igen, ha lit...

    Idag när jag o Fredrik var på Väla gick vi in på Desigual för att jag ville se om där fanns någon snygg klänning jag kunde ha som "målviktsklänning". Som vanligt hade dem många snygga klänningar men inte så många som jag kände wow DEN var ri...

Nu är Mira inne på sin andra inskolningsvecka på dagis. Hon hade förmodligen bara behövt en vecka egentligen, men vi valde att ta två för att vara på den säkra sidan med sjukdomar o allt.     Trots att det är hennes andra vecka nu tycker jag fo...